loading/hle�
(18) Blaðsíða 14 (18) Blaðsíða 14
14 5. f>. Pers. Sg. M. F. liom. 4. Pers. Mase, Fem. N. (så så sjå) hann \\6n(Jidn G. sin hans hennar D. ser honum (lwnum) lienui A. sik lia tin hana Ncut. ocli PI. crsåltas af Demon. Pron. så, su, [Dal'. 45’. 2. Possessiva aro: mi mi, min, mit; bitin; sinn ; okkar, okkur, o li- kart (okkat); ykkarr; vårr, var, vart; ycTarr, ySur, ySart eller ySvarr, ytSur, yovart. f>e 5 forstå flekteras som Artik. (undant. accentueras i Sg. Noiu. oeh A. F., samt G. oek U. 51. och Neutr. och i PI. N. Acc. och Dat. i alla kon); de andre flekteras som Adj. syukopata, endast vårr synkoperas aldrig. 46. 5. Demonstrafiva aro: a) N. Sg. sa sil [Dat PI- peir pær pau G. Dess Deirrar [Dess Deirra D. Deim Deirri [Dvi 'eim A. Dan n Då pat på Dær pau li) N. Dessi Dessi petta pessir Dessar pussi G. Dessa )essarrarpessa Dessarra D. Dessum Dessarri pessu Dessum A. Denna Dessa petta pessa | Dessar pessi e) hinn går som arlikeln. 47. '4'. Intcrrogatiua aro: a) M. (livar, olirukl.) Neulr. hval, (hvad), Gent. hvess, !). SI. In mini, N. hvi, A. Neutr. hvat. li) hverr, hvilken afflera, och c) hvårr, (hvorr), hvilken af Iva; hegge deklineras som de starke Adjeeti- ver, dork får hverr j framfor alla åndeiser, som horja med en vokal, d) hvilikr, hvilik, hvilikt (hurudan). 48. 5. Relaliva pronomina gifvas ieke, men ersåtfas genoni de inde- klinahla relafivpartiklarha er, (es) ocli sem, hvi.'ka antingen stå ensaint eller fogas till så, su, [Dat, i alla kasus, kim ocli tal. 49. 0. Indefinila åro: a)snmr, sum, snmt och h) nekkverr = niikkverr — nakkvarr = nokkurr, af hvilka de två forstå flekteras som hverr, de två sista som okkarr, (nakkvarr, eller nokkurr, ncikkur, nakkvatellerndkkut; e) hverr, hvar oeh en utaf två; d) hvorr, hvar och en utafflera; e) hvårrtvcggja eller hvårrlveggi, hvar oeh en utaf Iva; i den forstå form deklineras en- dast hvårr, (G. hvårstveggja, bvårravtveggja, N. P hvårirtveggja o. s. v.); i den andra flekteras hvårr, starkt; tveggi, svagt. (G. hvårstveggja, hvår- rartveggju, N. P. hvårirlveggju, o. s. v ; f) il. engi, F. engi, N. ekki, ingen,


Kort schema till Formlära i det isländska eller norröna språket

Ár
1847
Tungumál
Ýmis tungumál
Efnisorð
Blaðsíður
24