10 verhufvud i medlersta Tyskland, har man kvarken upp- stallt en ny princip eller slutit sig till en aldre. I Oster- rike och delvis afven i Baiern ar intresset for romerska Iornsaker så ofvervågande, att hlott ringa afseende fåstas vid keltiska och germaniska, hvilka dertill ofta nog utgif- vas fdr romerska, och ånnu mindre inlåter man sig pa att systematisera den fosterlåndska arkeologien. I syd- vestra Tyskland eller i Baden, der man befinner sig un- gefår vid gransen af det gamla keitiska landet, Frank- rike, framtråder deremot tydligen en vida storre benå- genhet att gdra allt fdr rnånga Iornsaker till keltiska. Den lårde och hdgst fdrtjenstfulle II. Schreiber i Freiburg forklarar ej blott bronssakerna fdr keltiska, utan år fast- mer af den mening, att bronsåldern foregått stenåldern, enar nemligen de germaniska stammarne, som eftertrådde och fordrefvo Kelterne, voro så råa, att de begagnade verktyg och redskap af sten, och att de i foljd håraf ut- rotade den gamla keltiska bronskulturen. Afven atskilliga saker fran jernåldern anser han for keltiska, hvaremot dock den bekante Wilhelmi i Sinsheim mer ån en gång hdjt sin ståmma. De tyska fornforskarne hafva genom studium af de al- dre romerska fdrfattarne bildat sig åsigter, som de låmpat till fornverldens qvarlefvor; de hafva ock vanligen ej be- tånkt, att de romerska underriittelserna blott kunna hån- fdras till sarskilda nejder af Tyskland, synnerligen de syd- liga , som mera voro utsatte fdr romerskt inflytande. T a- citi bekanta skrift de Gennunia, som i synnerhet våckt split mellan fornforskarne, år alltigenom behåttad med den tydliga brist, att fbrfattaren dermed hade biafsigtcn att, vid sidan af de råa barbarerne, ådagaliigga Romarnes for- derf; det år sålunda helt naturligt, att de deri forekom- mande skildringar, åtminstone understundom, erhallit en temligen stark poetisk anstrykning. Skandinaviens fornsaker och grafhdgar låta sig låmpli- gen bringas under tre beståmda hufvudklasser: 1) Stenåldern. Metallen var ånnu ej allmånt kånd eller nyttjad. De fleste redskap forfårdigades af sten. En ofantlig måugd af till verktyg bearbetade flintstenar upp-

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Front Flyleaf
(4) Front Flyleaf
(5) Page [1]
(6) Page [2]
(7) Page [3]
(8) Page [4]
(9) Page 1
(10) Page 2
(11) Page 3
(12) Page 4
(13) Page 5
(14) Page 6
(15) Page 7
(16) Page 8
(17) Page 9
(18) Page 10
(19) Page 11
(20) Page 12
(21) Page 13
(22) Page 14
(23) Page 15
(24) Page 16
(25) Page 17
(26) Page 18
(27) Page 19
(28) Page 20
(29) Page 21
(30) Page 22
(31) Page 23
(32) Page 24
(33) Page 25
(34) Page 26
(35) Page 27
(36) Page 28
(37) Page 29
(38) Page 30
(39) Page 31
(40) Page 32
(41) Page 33
(42) Page 34
(43) Page 35
(44) Page 36
(45) Page 37
(46) Page 38
(47) Page 39
(48) Page 40
(49) Page 41
(50) Page 42
(51) Page 43
(52) Page 44
(53) Page 45
(54) Page 46
(55) Page 47
(56) Page 48
(57) Page 49
(58) Page 50
(59) Page 51
(60) Page 52
(61) Page 53
(62) Page 54
(63) Page 55
(64) Page 56
(65) Page 57
(66) Page 58
(67) Page 59
(68) Page 60
(69) Page 61
(70) Page 62
(71) Page 63
(72) Page 64
(73) Page 65
(74) Page 66
(75) Page 67
(76) Page 68
(77) Page 69
(78) Page 70
(79) Page 71
(80) Page 72
(81) Page 73
(82) Page 74
(83) Page 75
(84) Page 76
(85) Page 77
(86) Page 78
(87) Page 79
(88) Page 80
(89) Page 81
(90) Page 82