loading/hleð
(10) Blaðsíða 10 (10) Blaðsíða 10
10 nadt, Skåne, Skaney, hos Adamus Sconia. Når samman- hanget hos Plinius fordrar dessa utlåggningar, så år svårt att begripa, huru Mannert (s. 360, 362) kan draga Enin- gen till Finland och Schoning (s. 85) den cylipeniska vi- ken till Ostersjon vid Preussen. Hvad PI. beråttar om barnas låge i sin codaniska vik, bekråftas af Ptolemæus, ehuru denne ej nåmner någon codanisk vik. Han såger (II. 11): oster om cimbriska halfon åro fyra bar, som kallas de skandiska. Trenne deraf (Laland, Fyen, Seland) åro ej betydliga; den fjerde år den storsta och heter e- gentligen Skandia. Ptolemæus begår blott det fel, att han rycker den sista, d. å. sodra Sverige, for langt till oster; ty han såtter den gent emot Veichselmynningen. De germanska Ingevoner, som PI. låter bo på ku- sterna och oarna i sin codaniska vik, kunna ej anses så- som en egen folkstam under detta namn, utan detta år blott ett latiniseradt ord af invånare. 5) Nerigon och Thule. Till de bar, som PI. anfbrer i germanska hafvet, n. om Brittannien, hora foretrådes- vis dessa båda. Nerigon år tvifvelsutan det sodra Norge eller kusten från Christiania till Stavanger. Ty den an- fores som den storsta af alla bar i germanska hafvet och just då når PI. nårmar sig Skandia (IV. 50). — Thule år en (verklig eller forment) o, som forst Pytheas nåmnt. Båst synes mig det anfbrda intråffa med Island. Då många deremot invånda, att Fenicierna svårligen kommit så långt i norr, så år detta doek blott ett tvifvel och in- tet bevis. Ett skepp kan ha blifvit dit drifvet, af hvars manskap Pytheas sedan fått sina uppgifter. Det s. och s. v. Norge kan jag ej forstå under Thule; icke blott e- medan Nerigon långt båttre passar dit, utan åfven erne- dan det icke ligger nog långt i norr, for att hafva solen så långe bfver och under horizonten, som beråttas om Thule. •4) Cimhrernas hostcider. Dessa bora i en allmån in- ledning till den skandinaviska nordens historia ej lemnas å sido. Ju våmjeligare hvarje med gissningar ofverlastad och med trottande utsvåfning anstålkl undersokning bfver ett historiskt fbrernål år; ju enkiare dessutom utfmnan-
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 2. b.
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2

Tengja á þessa síðu: (10) Blaðsíða 10
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2/10

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.