loading/hleð
(14) Blaðsíða 14 (14) Blaðsíða 14
14 an 200-åriga mongoliska ofvervåldet, dels genom de asi- ska finnarnes handel med de tatariska tolken, som i sitt språk upptagit ganska många mongoliska ord. Om Ungrarno åro en gren af Finnarne, så måste de ursprungligen någonstades ha bott tillsammans med dem. Att samtliga de forstå folken — d. å. de egentliga Fin- narna, Lapparna, Esterna, Livcrna, Kurerna, Permierna, Sirjånerna, Vogulerna, Vostjalcerna, Tscheremjsserna, Mord- vinerna, Tschuvasserna, och de kondiska Ostjakerna — så långo de under namnet Finnar åro bekanta, bott djupt in i vårt halfklots nord, år kånnt och obetvifladt. lte- dan Tacitus såtter Fenner och Æstier, d. å. Ester, i trak- ten af Lif- och Estland, nordost om (de germanska) Ve- nederna. De ha aldrig blifvit trångda långre i sbder. Grånsande till norra ishafvet, kunde de af intet annat folk trångas sydligt. Af egen drift ha de lika så litet kunnat framtrånga deråt, ty deras sodra grannar ha all- tid varit krigiska, till en del verldsherrskande folk; men de sjelfva hade i de sekel, då det skulle ha skett, ett stilla, skvggt skaplynne (Jornand. c. 3); ja de lefde i ett hogst armt tillstånd, och hade hvarken vapen eller hå- star, enligt Tacitus. For att vara beslågtade med Fin- narne skulle således Ungrarne någon tid liafva bott uti ishafvets trakter, eller ock Finnarne under ett annat namn ursprungligen bott mera sydligt * *). 2. Om Oden * *). Foljderna af Hunnernas inbrott i Europa voro mång- faldiga och vigtiga. Blott på den omståndigheten påkal- lar jag hår uppmårksamheten, att vid det gothiska rikets forstoring och stdrre delens af folket fordrifvande åtskil- liga harlorare i spetsen for sårskilda hopar skiide sig från folkets hufvudmassa. Så t. ex. vånde sig vestgothiske kungen Athanarik med en stor del af sitt folk till de nord- vestra bergstrakterna. Åfvenså gjorde Oden. De llesta *) Forf. nckar bartill; men vi liunna cj bar inrymma hans undersobiiing af amnet. Utij:s anm. *B) Forf. anser Oden ba varit cn af den store Golh-bonun- gen Ermanaricbs vasaller, som flydde lur Jlunnerna, eburu Sturleson trott det vara for Romare. Utg:s anm.
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 2. b.
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2

Tengja á þessa síðu: (14) Blaðsíða 14
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2/14

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.