loading/hleð
(46) Blaðsíða 46 (46) Blaðsíða 46
4C der och historieskrifvare. Biskop Brand Jonsson (f 1164) ofversatte Carl don Stores lefverne * *) och skref en biblisk historia med ledning af Historia scholastica af Petrus Cornestor 1. Manducator (Kansler for universitetet i Paris, f 1178), en ålsklingsbok i medeltiden, som ofversattes i många vulgårspråk, under titeln Stiorn, regering, med anspelning på Israels barns guddomliga styrelse. Utom dessa funnos ånnu flera andra lårde, och deras antal har forledt mangen patriotisk skriftstållare att of- verskatta Islåndarnes vetenskapliga bildning; utom dikt- konsten och historien, d. å. upptecknandet och utsmyc- kandet af inhemska tilldragelser, behandlades alla andra vetandets grenar hogst torftigt; deras skriftstållare hoja sig i sina åsigter alls icke ofver sina samtida: till och med Snorre delar med dem den allra råaste ofvertro; i hans kronik fdrekomma de smaklbsaste historier om hexerier, fdrvandlingar o. s. v.; munkarne ofversatte eller diktade fabler utan varde**). Sederna voro dfverhufvud ånnu Europa och Asien. Snorre gdr likaledes Tanais till en beromd grånsflod och låter den komma från hcrg, som ligga utanfdr alla bebygda orter. Deremot synes Snorre ej hafva sjelf last Procopius. I sådant fail skulle han val hafva mårkt, att sa- gan om Asarnes invandring snart sagdt i allo dfverensståminer med Proeopii beskrifning ofver Herulernas tåg till Norden, en- ligt Nilssons sinnrika afhandling i Vitt. Akad. Handl. Redan Johannes Magnus (VIII. 52) ar inne på denna våg och skulle sanuolikt gjort upptåckten, om han kanut Snorre. Utg:s anm. *) Vid samma tid infdrdes en mångd utlåndska sagor till Norden och hearbetades der. Det beter uttryckligen i islåndsku foretalet till TVilkinasagan: ”detta år en af de stdrsta sagor, som blifvit forfattade på Tyska.” Det krigståg, sagan låter Attila och Thidrik af Rern foretaga mot Sverige, torde nu in er a kunna låmpligast forklaras så, att det i verkligheten varit stålidt mot de sedan till Sverige invandrade Uerulerna, med kvilka Theodorik låg i fejd, kvarom beråttelsen sedan till Sverige in- fdrdes bland de med Uerulerna efterhånd sammansmultna Sven- skarne. For dfrigt voro Norrmånncn bekanta med den roman- tiska poesiens ofriga hjcitar, t. ex. Kouung Artus; slutligen uppstodo åfven beråttelser om deras egen nations heroer t. ex. Ragnar Lodbrok , men i de fremmande monstrens anda och ma- nér. En stor del af de tyska romantiska dikterna blef moder- niserad och forvandlad till rimmade sångerj och så uppstodo de bekanta Iiåmpavisorna. Utg:s anm. **) Finni Joh. hist. eccl. I. 215.
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 2. b.
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2

Tengja á þessa síðu: (46) Blaðsíða 46
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/2/46

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.