emedan desse sedermera formodligen icke haft Liigenhet fd detta Slag at skicka Jv. Harald Hildetand Hjålptrop- ljar‘, som omtalas uti dess Beskrifning under Namn af Saxahar; så ar det icke haller olikt, at den Brunu, som var K. Haraids fornamste Krigsofverste, varit samme Bruno, K. Witekinds Broder, som 10 Ar for honom, eller vid pass Ar 77S låtit sig dopa. Joh. Pideritii Chron. Comit. Lipp. pag. 114 sq. Witekinds senare Flykt til K. Sigurd Ring strider icke emot en sådan Bekantskap tilforne, utan tyckes snarare Brunes svikfulla Upforande emot K. Harald då redan utmårka något stdrre Saxarnes Flirtroende for Sigurd, an for dess Farbroder, som de borde fdlja. Men man lemnar detta til andres Omprof- vande, och stadnar endast vid den Anmarkning, huru Bokstafver vid denna Tid kunnat komma til Norden, och om icke fbrr, åtminstone då dit kommit, emedan Star- kotter, som bivistade Bråvalla Slag, det samma beskrif- vit: hvilket icke kunnat ske, om icke vid samma Tid de fdrnamnde Nordens Bokstafver eller Runor varit i Bruk. Saxo sager val, att denna Starkotters Beskrifning mera blifvit i Folks Minne, ån någon Skrift forvarad: Histo- riam belli Svetici Stareatherus, qui et ejusdem prælii præcipuum columen erat, primus Danico digessit eloquio, memoriæ magis quam literis traditam; Men den långa Fortekning, som lian sjåll, efter Starkotters nåinnda Be- råttelse, anforer på b'agge Hårarnes Kåmpar och An- fdrare, tyckes icke allenast bevisa, at bon til honom skriftligen blifvit lemnad, utan ock, at hon nog lange, eller snarare ifrån sjålfva Forfattnings-Tiden, skriftligen varit fdrfattad. Annars synes det varit nastan omoge- ligt, at så måhga Namn, ocb åtskilliga Håndeiser, som sig vid detta Tilfålie tildragit, med den Ordning, som Saxo dem anforer, kunnat inemot 400 År riktigt och med Sammanhang behållas. Ty af en hel annan Beskaf- fenhet år det Exeinpel, som af fiirsta Christna Forsam- lingens oforandrade Symbola anfiires ex Ep. Hieronymi 61. 9 et Aiigustino de Symbolo in Diss. Ab. E. Renstrom de Hist. Sviog. defic. et restaur. p. 11. Men at åter komma till Wolsunga-Sagan; så innehåller hon val at Sigurd råkat Brynhilda i Frankernas Land, når hon om Bunors fdrtråffliga Egenskaper lemnat honom sin Under- visning. Men Frankerna hafva, så mycket man med

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82