loading/hleð
(71) Blaðsíða 71 (71) Blaðsíða 71
71 danes fortaljer. Samma uppgifter finnas iifven bland de an- dra folkstammarne. En anonym Langob. sager, att Lan- gobarderne bade bott i Scatenauge ”in Albis lluvii ripa.” OfTa kallas hos Beovulf den lyckligaste af alla menniskor mellan de båda hafven; detsamma sages om Geaten Beo- vulf och Dansken Hrodhgar; på andra stållen tillågges i Sce- denlge och i Scedelandum. Sammanhanget visar, att detta allt blott åro lika dialekters uttryck for samma namn, eller åtminstone betyder ^detsamma. Åfven Frankerne, Fredegar hist. epitom. 6S, berdmma sig hafva kommit från Schatana- via*), såvål som från Maurungavia. Om det inre landets Frie- ser och Sachsare felaS oss sagor från denna tid rorande deras åldsta boningsplatser; likvål beråtta Rudolf Widu- kind och andra, att de hade kommit på skepp och lan- dat vid Hadolowa Hadeln: några hårleda Sachsarne från Alexander, andra från Britannien, åter andra från Norr- månnen. Det år lått begripligt, att man i 10:de årh. icke mer i folkets mun horde något Skadenoge eller -owa. Hvarifrån, Briterne och Thuringarne enligt denna saga kommo, visades sid. S9; det år fullkomligt i sin ordning att desse rhenske Thiiringar nu i sagan bort- blandades med de Irmenfridiske, hvilkas strid med Sach- sarne var ett beromdt åmne for den sachsiska sagan; och det år lått funnet på hvad sått Rudolf från^Fuld nu bragte dessa båda tilldragelser i en kronologisk ord- ning. Huru Alexander inkom i den sachsiska stammens saga, år likaså begripligt som huru Troja inkom i den frankiska. Det gafs således forut en gammal kunkap såvål bland Sachsarne som bland Frankerne**) och Go- therne, att de en gång kommit på skepp från Scandina- *) Se anJrn stallen hos Langebek SS. I. 400 n. i. (Anni. af G. Waitz). Den franliislsa Trojasagan up pli om val icke med an- ledning af något Frankernes^tåg från Pontusutan af strafvan- det att såtta sig i nårmaste forvandtskap med Romarne. Och deraf kommer forandringen af den gamla genealogien, så att Iscio nu år stamfader for Franker och Romare. Grimm My- thol. Anh. s. XVIlfl Iscio kan gerna vara son till den af jorden fodde Mann, och från honom, eller som val år detsam- ma, från en hans son, kan derfore en saga hafva uppkommit, att han såsom Seraf vore kommen fifver hafvet. Iluru kan uppbyggaren af Asciburg vara någon annan ån Ascio Isco sjelf eller «n hans nårmaste åttling? Tacitus kuliar honom IJlixes
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82
(83) Blaðsíða 83
(84) Blaðsíða 84
(85) Blaðsíða 85
(86) Blaðsíða 86
(87) Blaðsíða 87
(88) Blaðsíða 88
(89) Blaðsíða 89
(90) Blaðsíða 90
(91) Blaðsíða 91
(92) Blaðsíða 92
(93) Blaðsíða 93
(94) Blaðsíða 94
(95) Blaðsíða 95
(96) Blaðsíða 96
(97) Blaðsíða 97
(98) Blaðsíða 98
(99) Blaðsíða 99
(100) Blaðsíða 100


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 4. b.
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/4

Tengja á þessa síðu: (71) Blaðsíða 71
http://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/4/71

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.