(16) Page 16
16
nágra fr&n liedniska tiden, hvilkas álder kunna bestám-
mas, sá ár vál ingen af dem áidre án den öfver Harald
Hildetand, fran 8 seklet, hvars skrift ár nástan utnött,
"Runalfabetetet ár mindre talrikt án det gothiska;
det skali derföre vara det áldsta”: denna invándning hár
jag hört, men tror den ej behöfva vidlyftigt svar. Det
ár naturligt, att man af det alfabet, man antager, ute-
lemnar de bokstáfver, man icke finner nödvándiga; och
dá grekerna först fingo de feniciska bokstáfverna, som
dá förmodligen redan voro 22 till antalet, antogo de blott
16 af dem (Plinius VII. S6). ”Dock skulle man ej ván-
ta, att nordboerne skulle lata sig nöja med en figur t.
ex. för D och T, för G och K, för P och B, ifall detfunnits
serskilda figurer för dern i det alfabet, de antogo.” Det
skulle de förmodiigen icke heller ha gjort, om de ej
med sitt ofullkomliga skrifsátt hade varit nástan tvungna
dertill. De kunde blott bruka mycket enkla tecken och
derför ocksa blott fS. Det var dem mahanda svirt med
deras första skrifsatt att tillrackligt skilja K fran B och
R*), E frSn o. s. v., och de valde derför den ut-
vagen att bruka ett och samma tecken för bokstáfver, som
hade liknande Ijud. Dessutom: hvem vet; om det icke
ar rigtigt, hvad nSgon, jag tror lhre, antager, att ru-
norna först blifvit brukade i Tyskland, i en af de nej-
der, der man gör liten eller ingen skilnad i uttalet mellan
B och P, D och T, G och Ií.
Utom de gothiska bokstáfverna likna áfven de i
Worms Lit. Run. s. k. Normanniska runorna de skan-
dinaviska. Afven i Hickesii Thesaurus anföras flera alfa-
beter deraf, under skilda namn och med nágra förandrin-
gar. Y'ál ISg runalfabetet till grund för dessa, hvartill
man fogat nagra andra figurer af egen uppfinning.
Afven nSgra andra alfabeter förete vid en flygtig
blick mycken likhet med runalfabetet. SSdana áro de
etruriska och celtiberiska**). Men vid nármare betrak-
tande finnes, dels att likheten ár ovásendtlig, helst de
figurer, som likna hvarandra, ha olika betydelse, dels
*) I Worms Lit. Run. c. 26 söges, att B i aldsta tidcrne
sag sá ut: Ii.
**) Jfr ”Sydskandinaviéns Förstfödsloratt” af Wieselgren,
sid. 481. ^Utg:s anm,).
(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette