(17) Blaðsíða 17
17
att lildioten, der den iir vasondtlig, dock iir mindre an
med de alfabeter, vi fcirut omtaiat, ocli i alla fall kan
förklaras af de omtalda alfabeternas slagtskap med det
feniciska, grckiska och latinska.
Ora Islandarnes historiska literatur
af
Ruhs*).
Afsigten med det följande ar förnámligast att upp-
visa förhSllandet mellan Islándarnes historiska arbeten
och deras myter: vi inskránka vSra anmárkningar blott
till det allmánna, utan att djupare inlata oss i det en-
skilda eller i literára undersökningar. Det var naturligt
att sedan kristendomen bland Islándarne uppváckt ett
sinne för det vetenskapliga, historien om deras land och
deras förfáder skulle synnerligen intressera dem, och att
det mSste smickra deras fosterlandskansla att sátta sin
historia i förbindclse med de folk och hjeltar, hvilkas
bedrifter genom sá stora skalder och historieförfattare
hlifvit förherrligade. I)e företogo sig att uppteckna sin
historia, och begagnado sig dervid af modersmalet: dels
efter deras första lárares, Angelsaclisarnes, exempel,
hvilka redan lángre tid i skrift brukat sitt lands sprak,
dels emedan áfven hos klerus bekantskapen med det
latinska spraket ej var sárdeles stor: hártill kommer att
de fleste islándske andlige antingen voro infödde eller
Engelsmán och Norskar, och icke sSsom i andra Jander
Italienare och Fransmán: man finner sSledes att öfverallt,
der ingen fremmande och mera bildad klerus fanns, lan-
dets sprák blef tidigare till skrift begagnadt, sSsom t. ex.
i Rysslaud. Men vid historiens nedskrifvande uppstod
till dess skada en mángd utsirningar osh interpolationer
m. m. Afskrifvaren kunde áfven göra tillágg, och ansSg
sig dertill beráttigad: man finner detta hos Nestor, och
áfven Islándanies historiska arbeten, t. ex. Snorres, hafva
*) Meil dcnna artikel liafve vi fullstSndigt meildelat Rfihg’
arbcte ”Dic Edda,” FöregSende afdelningar dcraf fínnas i Haft.
3 och 4,
2
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald