(29) Blaðsíða 29
‘29
Kontinentcn till den Slcandinaviska ITalfön? Det iir en
frSga, som hvarje tankande sakert gör sig, dS han be-
sinnar att landet ar omgifvet af ett s5 bredt haf, att
de alls icke hafva kunnat simina deröfver. För somliga
af dem kunde man máhanda i nödfall antaga, att de un-
der vintern gatt öfver pá isen; men detta later icke
tiinka sig för alla, minst för Mullvculen, eller för dem
som ligga i hide eller sömn under den kalla arstiden:
Björnen, Igelkottcn, Graflingen, Hasselmusen, Redan
af dessa zoologiska data tvingas vi antaga, att suclra
Skcine forclom varit lanclfast mecl norva Tyskland. Detta
ar' det enda sa11, hvarpS vi kunna förklara niimde zoo-
logiska fenomener, pa hvilka man först i senare áren
blifvit ratt uppmiirksam. Det har nemligen med full-
komlig visshet blifvit Sdagalagdt, att Skandinaviens jord-
yta — lika som ílera, om ej de flcsta liinder pá jor-
den — ar stadd i en jemn rörelse, ehuru denna sker
sáj smáningom, att den för stunden iir omárkbar och
blott under lángro tidsperioder kan varseblifvas. Den
bestár deruti att, om vi antaga hafsytan som ett jemnt
och stillastaende plan, sá finna vi att, i förhallande till
detta plan, de norra trakterna af Skandinaviska vallen
höja sig, de södra sánka sig, samt att de trakter, som
iigga mellan höjningen och sánkningen, beíinnas stándigt
bibehSIIa samma relativa höjd till hafsytan. Rörelsen ár
sSledes att betrakta som en tvaarmad háfstSngsrörelse.
Genom márken, inhuggna pS klippor vid Östersjöns kust,
har nian kornmit tjll full visshct derom, att landet höjer
sig samt att höjningen sker pS hvart hundrade 3r:
vid Bottenviken ...............-íý till fot.
— Sandhamn i Stockholms Skárgard kring 4 «
— ITartö utanför Norrköping.............2 « 9 tum.
— Askö i Östgöta skáren.................1 « 6 «
— Skallö vid Calmar.....................— 7 S 8 «
Sydligare har ingen landthöjning förmárkts vid den-
na kust; vid Carlskrona, Carlshamn och Sölvitsborg
márkes alls ingen förándring mellan landets och hafs-
ytans relativa höjd, och har icke hellor fran urminnes
tider förmárkts.
Vánda vi oss hárifran till vestkusten, sS márkes
ingen höjning förr án vld Glumstén, ofvanom Falken-
berg, der den likvál ár mycket obetydlig; vid Mar-
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald