
(38) Blaðsíða 38
58
Keysers och Munclis förfarande, i det deförutsiitta,
att bronsSlderns lemningar nödvandigt rriSste ha tillhört
ett folk, som bebodde norden före vára förfáders an-
komst; ty att dessa hade medfört jernet och jernálderns
kultur till norden och att alltsá afven jernálderns rnin-
nesmárken máste vara ungefár enahanda i de tre nordi-
ska rikena, blef ansedt sSsom satt utan allt tvifvel. Detta
postulat liade serskildt tjenat Keyser och Munch som
underlag för teorien om nordens bebyggande af skandina-
viska stammar frSn Norge, hvilket gjordes till nordens
hufvudland, Om dessa fiögtsváfvande hyperpatriotiska
förestállningar kan lásas i 2:dra háftet af detta Bibliotek
under rubriken ”Norskhetsifver.”
Uti det nyss utkomna 2:dra h. af Skandinaviens
Hállristningar yttrar Ilr Holmberg: ”Man begar utan
tvifvel ett ganska stort misstag, om man tillskrifver alla
stenhammare ett folk, áom varit okunnigt om metallers
bruk. l’á den nordiska oldsal i Köpenhamn íörvaras en
práktig samling af stenyxor, hvilka blifvit l'unna i graf-
var jemte saker af brons och annan metall, och
hvilka genom sin prydliga utarbetning och genom sina
med centralborr förfárdigade skafthal, pS det páiitligaste
visa sig hafva blifvit tillverkade med tillhjelp ai' me-
tallverktyg. Jag har sjelf egt dylika, hvilka man
försákrat mig blifvit funna i lörngrifter i Halland jemte
bránda ben och förrostade jernsaker; och i Upsala fSr
man till och med se en sádan med en rad inristade ru-
nor.”*) Hr H. citerar hár Iduna X. 3S8, der denna
stenknif beskrifves och anses tillhöra k ristna tiden. Hr
II. ár troligen af samma rnening, helst han liáft. 1 sid.
7 yttrar, att bokstafsskrift ej var i bruk uti norden förr
án kort före eller med kristendomens införande.
/ --------------------------
Om metallberedningens álder i Svcrige.
Ánnu fortlefver lios mangen den irrmening, att sven-
ska bergverkens Slder skulle strácka sig lika langt till-
*) Ilr Ilotmberg nnfiirer, att afven knifvar ocb pilar af
flinta nyttjades i «le scdnare pariodcrna, men siisom (j u a r í e f v o r
f 1*5ii steMaldern.
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald