(39) Page 39
50
baka, som början af sjelfva landets beboende; och man
tanker sig vid samma tidpnnkt en hel skara af utllirda
smeder och snart sagdt en öfverproduktion af konstfulla
"dvergasmiden” samt metalliska lyxvaror i öfverílöd, livilka
till och med al' beröinda historieskrifvare ansetts hafva
betydligen tyngt pá den utlándska handelsvágen.
Febuserande poeter med fixa ideer skola vál ocksá
vara' nog seglifvade för att annu ett halft sekel be-
sjunga de jernrustningar och vapen, som Sveriges ur-in-
vánare förmenas hafva mangrannt burit och sjelfve pro-
ducerat, ehuru en sádan konstodling íörst smáningom
uppkomrrier med Rusttjensleri under Folkungaáttens tider.
Ren inhemska bergverksrörelsens uráldrighet har
man velat bevisa genom det omtalade förrádet pá me-
taller i áldsta tiderna, genorn de vid vára gamla grufvor
befintliga stora varphögar, jemte rymderne af sjelfva
gruföppningarne, samt geriom namnet Hedcngrufvor,
hvilket i nágra landsorter förekommer.
Det bör harvid ihogkommas, att underráttelserna
om metallers hrukning i várt gamla Sverige aldrig be-
ledsagas af den ringaste anledning till inhemsk tillverk-
ning al' metallen, dá rnan deremot kánner, huru nord-
boarne öfvade ett vidstráckt sjöröfveri pá fiera kuster
och derifrán hemförde rika byten. Man har, anmárker
Ángman*), vid Bergen i Norge funnit en urna af kristall,
hvaraf likvál ej kan dragas den slutsats, att glastillverk-
ningen var kánd i Nordcn, helst man icke en gáng hade
det gröfre slag deraf, som begagnas i fenster.
Biskopsstjftens, domkapitlens och klostrens inrátt-
ning rnedförde icke blott utlanningars infiyttningar, utan
satte ock svenskar i nödvándighet att resa fill Rom,
Paris och nndra orter. De förre inkommo för att gifva
skick át námnde inráttningar; oeh sáledes bör man tro,
att dertill valdes personer af större skicklighet, hvilka
genom vetenskaper och allmán bildning kunde meddela
nytt Ijus át det folk, med hvilket de nu införlifvades;
de sednare áter voro gemenligen sádane, som i följd af
lyckligare framsteg i tidens lárdom, och oftast]]af mera
ansedd hárkomst, hesökte universiteterna och páfvestolen,
i afsigt att framdeles vinna stift och högre einbeten vid
*) Vitt. Ilist. o. Aut. Akad. Hanill. VIII.
(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette