(4) Blaðsíða 4
4
förfalskning. Ófver allt synas dragen af de romerska
bokstáfverna, i den tidens urartning. Derföre har For-
tunatus med sitt uttryck afsett ettdera de gothers, som
innehade östra Gallien jemte Spanien, bokstáfver; eller
mS han anses ha uppsnappat nágot om nordens skrift;
eller bör en annan betydelse fástas vid hans ord.
Den i ordningen andra asigten ár Worrns och i all-
mánnhet deras, soin anse de nordiska runorna mest ur-
Sldriga. Men utom att detta af andra plágar betviflas,
synes man ej höra söka fr§n fjerran, hvad som kan
finnas nára.
Har sáledes skalden menat de yttersta Gothernas
bokstáfver? — Visst icke de ulfilanska. Ty hos dessa
har vál ej kunnat möta nSgot fremmande för en man,
van vid den tidens grekiska och latinska skrifter. Deri
skall instámma den sorn jernfört dem med silfverbibeln*).
Men Gotherna tros, utom de ulfrlanska bokstáfverna, ha
bevarat de inhemska**), sSsorn de anses, runorna, och
medfört dem till Italien, Frankrike och Spanien, sarnt
sSlunda lánge begagnat dem. Denna mening ha till och
med de utrnárkta författarne om Frankrikes diplomata***),
vilseledda af Fortunati ord, omfattat. Ja i sjelfva Ita-
Jien “har inan vSgat uthjuda de berömda etruskiska
monumenterna sásorn gothiska, försedda med runor; der-
om ár ock en bok utgifven. Till samma mening ha
nSgra kouimit ej blott af nordens lárde, hánförda af fos-
terlandskárlek, utan áfven andra. Och ej sS underligt; dS
vid första ögonkastet en sádan likhet förefaller mellan
runorna och de etruskiska bokstáfverna, att man látt
tror derri vara af samma ursprung. SSdant hánde mig
sjelf, dS jag för nSgra Sr sedan ögnade i Gorii etru-
skiska antiquiteter. Detsamma hánde Gesner, dS jag en
gSng pS bibliotheket för honom framlade etruskisk skrift
och runor.
Men denna likhet, som i nagra bokstáfver möter,
skall jag nedanför harleda fran annat háll; visande den
gemensam med de áldsta grekiska och latinska. Hár ar
nog att erinra, det den lárde Sparwenfel t, söm af
Carl XI sandes att i de af forna Gotherna bebodda
ÍSiclies. **) N, Tr. de Dipl. III. öI9j II. 72.
***) A. st. sid. 72
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald