41 Utom n§gon ganska ringa jerntillverkning af myr- malm, kan det saledes antagas för visst, att vSra hed- niska förfader ej lade hand vid metallurgien, helst de genom plundring och sjöröfveri visste att pS genare vag fylla sitt mattliga behof af metaller. Man bör ock vid nagon eftertanke léitt finna, att en ordentlig bergverksrörelse med deras upplysning var nas- tan omöjlig. Pá en tid dá inga mekaniska medel voro kánde, intet spár i kemien banadt, inga försök gjorda i metallurgien o. s. v., inses lutt, pá hvad sátt grufarbe- tets svárigheter skulle Iösas och huru sm'áltprocesserne skulle hafva aflupit. Den har ej t'ánkt mycket öfver ámnet, som skulle undra öfver att i áldre tider bergs- bruk icke idkades, och att man i Sverige ánnu icke kommit serdeles ISngt dermed nágot efter kristendomens införande. En ibland de förste, som insett orimligheten af de gamla Ssigterne i denna frága, ár Fernow; i be- skrifningen öfver Wermland. Han visar sig sjelf lange hafva varit fángen i fördomarnes garn; men i en ráttelse sid. ÍSO upplyser han lásaren, huru han tillkámpat sig en sundare mening. Att emellertid jernets bruk i norden varit ganska tidigt, och ISngt före all slags bergverksrö- relse derstádes, synes sannolikt af Plinii och Taciti be- ráttelser. Hos Tyskarne har jernet varit kándt straxt efter Kristi födelse. Red. af Jernkontorets Annaler**) anser Osmunds- smidet ursprungligen vara just den gamla enkla me- toden att ur myrmalmen utsmálta jern, och anser sa- lunda detta med allt skál vida áldre an masugnarne; ty redan i de aldsta tiderne fanns Osmundssmide á orter, der masugn eller nagot dylikt omöjligt kunnat uppföras; hvarom man öfvertygas af de slagghopar, som sá ofta finnas uti vára skogar pS stállen, der driftvatten och fall saknas. rflcA/erns-tillverkningskonsten har till Sverige nes bergsmannakunskajier, för att icke tala om Dalin, sont Jater Garpenberg fá sin benamning af Garpernc, ”ett folk, gom följde med Suever ocli Gotker. ” IVog bar likval den lic- dcrlige Angman ratt, dá lian om Asarnc yttrar: ”Ristom beldre pá deras urna bardigbet ocb mod an bergverkcts upp- bjelpande”! *) XXIXntc Srg. Uaft, I. 1843, En artikcl af Sefström.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette