7 sprunglig, Hos alla germanska stammar förekommer ock ordet s3som utmarkande magiska konster. Angelsachserne sade rimian i betydelsen af besvarja. Runstafes voro bos dem magiska karakterer (ty staf iir skrifttecken); runencraflige mdn, mager; helleruna spS- quinna. Háraf ár látt att sluta till betydelsen af Ale- mannernes runstaha, i Keros glosser: nemligen hemliga eller magiska tecken; sádana voro ock sannolikt de eu- logiœ**), för hvilka Kero nyttjar det ofvannámnda ty- ska ordet: alldenstund de voro bref, under sken af en gáfva, skickade af föráldrar och slágtingar, och förbjödos sedan sSsom misstánkta af benediktinermunkarne: af detta slag anser jag áfven Fortunati runa, hvarmed han ville betjena sin hemlighetssökande ván. Gothernas AliorunceJ, eller besvárjerskor och spaqvinnor, áro nogsamt kánda af Jornandes; hvilket ords första del vi med Junius hár- leda af Gothernas Ilali, helvete; helst Sachserne áfven kallat desamma hellerunor d. á. qviunor, som utforska underjordens hemligheter, Att nordboerne med namnet runor företrádesvis afsett besvárjningar eller hvad dit hörer, ár allmánt be- kant. Sá finnas llera slag af inagiska karakterer: Sig- runor, malrunor, aulrunor, hugrunor o. s. v., hvilka Stephanius, i anmárkningarne till Saxo, ur islándska spráket uttyder; af Verelius omhandlas i anmárknin- garne till Hervorsagan andra och fran dessa skiljda ar- ter: naturligt, dS trollsaker funnos af sS mSnga slag. Háraf kallades spSmán bos Svenskarne runokarla; t. ex. i en gammal öfversáttning al' evangelierna, som Ihre eg- de: Hon Joth sik til inghom androm, heaske runokarla, eller trollkarla. Och i en gammal norsk lagbok ráknas runor till öfriga slag af trolleri belagdt med landsförvis- ningsstratf: Ef madr foer mot Spaadom, Runum, Gal- drum. Af denna ordets betydelse har saledes högst san- nolikt benáinningen pS de gamla nordiska bokstáfverna (runor) uppkommit. Ty utan förvSning kunde ej de bar- bariska folken förnimma de till dem nyss förda bokstáf- vernas egenskap, hvarigenom frSnvarande kunde meddela sig, de allidnes rninne bevaras, och mSngfaldiga under- *) VVaclit, gloss. 151-4.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette