49° NORDISK BOKTRYCKAREKON ST ninger om Bøgerne og Håla-Bogtrykket, om Fors fatterne m. fk, der medvirkede under de to Bogs trykkeriejere, begge to berømte Biskopper: Jon Arason, der forgæves kæmpede imod den frems trængende Lutheranisme og imod Magthaverne, og som med sit Liv rnaatte bøde for sin Overs bevisning i denne ulige Kamp, og Gudbrcmdur Thorlaksson, der med sin vældige Arbejdskraft, sine rige og mangesidige Ævner og sin overlegne Dygtighed, fremtræder som en af Islands fors nemmeste Stormænd. I en følgende og afsluttende Artikel vil vi følge Bogtrykkerkunsten paa Iss land — og dermed i ikke ringe Grad Aandslivet i det hele taget —, ganske vist i en kortfattet Form, men dog saa udførligt, at Læserne ikke staar helt fremmede for vort Fags Historie oppe i det høje Nord, — selv om det ikke denne Gang lykkes at faa Nutidens Bogtrykkerkunst skildret. Svendborg, Margrethebo, i. Maj 1930. L. CHR. NIELSEN TILL REB. OJSAMT Till Redaktionen for Nordisk Boktryckarekonst, Stockholm. Anhålles hovligast om plats i Eder arade tids ning for nedanstående: I novembernumret fir infort ett referat over ett anforande hullet av boktryckare Hugo Lagers strom den 3 nov. d. å. å Restaurang Gillet vid ett dårstådes av Svenska Boktryckareforeningen och Boktryckarekammaren anordnat diskussionss mote over amnet ”Det moderna satteriet”. Jag åmnar icke ingå på någon nårmare kritik av innehållet i detta anforande, ehuru det år frestande nog. Ett kategoriskt påstående i fabrikations- och prisfrågan bor dock icke få passera utan anmårks ning. Detta lyder ordagrant: "Emellertid måste jag till sist tillågga, att de nya såtterimoblerna åro alldeles for dyrbara. Man beråknar en kostnad av c:a 800 kronor pr såttare mot nu c :a tiondedelen. Det år tydligen hår något fel vid fabrikationen. Den bedrives nu som hantverk ■— men tillverkningen måste indus strialiseras, d. v. s. tillverkningen måste standars diseras och omlåggas for masstillverkning, så att kostnaderna våsentligt nedbringas! Ty det år orimligt, att tråmaterielen for låt oss såga 30 såttare skall kosta c:a 25.000 kronor. Detta måste åndras genom fabrikationens forbåttring.” Det skulle vara mig ett sant noje få erfara ur vilka ”kållor” herr Lagerstrom hårntat dessa ”oklara” och i hog grad vilseledande uppgifter. Vilket antal regaler och hur stort antal kaster och lådor har beråknats for varje såttare, for att komma upp i den fixerade summan 800 kr. ? Och vilken materiel av de gamla modellerna erfordras till varje såttare, eftersom denna mas teriel icke betingar mera ån en tiondedel av ovanstående priser. Och hur vet herr Lagerstrom att det foreligs ger något fel vid fabrikationen? Vad skulle herr Lagerstrom och ovriga herrar boktryckare såga, om jag utan ringaste kånnedom om framstållning av tryckalster forklarar att det tydligen foreligger något fel i arbetsmetoden, vårs igenom det fårdiga arbetet i hog grad fordyras? Som belysande i prisfrågan ber jag få nåmna f61 jånde fakta: På 1880-talet betingade en vanlig halvkast i pris 12 kronor, helkaster 18 å 20 kronor. Mots svarande pris i dag år for halvkaster kr. 10:50 å 11:50, helkaster 16 kronor. Dessa siffror tala for sig sjålva. Enda forklaringen till att dessa priser åro lagre i dag ån for 40 å 50 år sedan år, att tillverks ningen måste ske fabriksmåssigt, vilket åven bes lyses genom foljande: År 1901 då jag overtog en redan då gammal firma, med specieli tillverkning av tråmateriel for tryckerier, funnos foljande maskiner: En mindre såg for trampkraft (lika symaskin), en liten mas skin for skårande av spår for kastinredning, åven den med trampanordning. Nu for foga vi over 14 maskiner for samma åndamål, de fiesta med specieli konstruktion. Nu vånta vi endast på en maskin så fullåndad, att exempelvis en bråda eller varfor inte en hel timmerstock, infores i densamma, for att om några minuter avlåmna en kast, med sina 120 fack, fix och fårdig. Når vi komma så långt i "industrialisering” och "standardisering” hoppas vi kunna leverera till %0-delar av nuvarande priser, men icke forr. Till detta kommer att den nya materielen tillverkas av ådlare tråslag, samt alla fyllningar och kastbottnar av material, som icke torkar och spricker sonder.

(1) Blaðsíða [1]
(2) Blaðsíða [2]
(3) Blaðsíða [3]
(4) Mynd
(5) Mynd
(6) Blaðsíða [4]
(7) Blaðsíða [5]
(8) Blaðsíða [6]
(9) Blaðsíða [7]
(10) Blaðsíða [8]
(11) Blaðsíða [9]
(12) Blaðsíða [10]
(13) Blaðsíða [11]
(14) Blaðsíða [12]
(15) Blaðsíða [13]
(16) Blaðsíða [14]
(17) Blaðsíða [15]
(18) Blaðsíða [16]
(19) Blaðsíða [17]
(20) Blaðsíða [18]
(21) Blaðsíða [19]
(22) Blaðsíða [20]
(23) Blaðsíða [21]
(24) Blaðsíða [22]
(25) Mynd
(26) Mynd
(27) Blaðsíða [23]
(28) Blaðsíða [24]
(29) Blaðsíða [25]
(30) Blaðsíða [26]
(31) Blaðsíða [27]
(32) Blaðsíða [28]
(33) Blaðsíða [29]
(34) Blaðsíða [30]
(35) Blaðsíða [31]
(36) Blaðsíða [32]
(37) Blaðsíða [33]
(38) Blaðsíða [34]
(39) Kvarði
(40) Litaspjald