loading/hleð
(48) Blaðsíða 32 (48) Blaðsíða 32
32 till lSnglifves, och gaf Oden sin sön, och vardt han blotad. Konung Ön fick det svar af Oden, att han skulle an lefva 60 vintrar. Ön var d3 an konung i Uppsala 5 vintrar och 20. SS kom Ale den frökne1 (djerfve , konung Fridleifs son, med sin hiir till Svithjod mot konung Ön, och höllo de drabb- ningar, men Ale hade för jamnan seger. Da flydde konung Ane (Ön) för andra gangen íran sitt rike och for till Vestra Götland. Ale var konung i Uppsala 25 vintrar, innan Starkad den gamle drap honom. Efter konung Ales fall for Ön konung an en gang till Uppsala och radde der riket iinnu 25 vintrar. Dá gjorde han ett stort blot, sig till langlifves, och blotade sin andre son; da svarar Öden honom, att han stadse skulle lefva, sa lange han gafve Oden en sin son hvart tionde ár; áfvensom det, att han skulle gifva namn 3t háraden i sitt land efter de söners tal, som han blolade 3t Oden. Men nár han hade blotat 7 sine söner, lefde han 10 vintrar, sá att han icke orkade gánga, och vardt han dá á stol buren. Dá blotade han sin áttonde son, och lefde an 10 vintrar, och lág dá i sang. Derpá blotade han sin nionde son oeh lefde ánnu 10 vintrar, men drack dá ur horn som dibarn Da hade han en son qvar ocb ville ban dá blota honom, och árnade dá gifva Oden Uppsala och de hárad, som der till ligga, samt láta kalla det Tiundaland2. Svearne förbudo ho- 1) Isl. Ali hinn frœlcni; Ali, Álc, af obekant betydelsc; kanske: tempel- beskjddare, den helige, af Got. alhs, tempel, hvilket sistaoord troligen annu tefver i sockennanmen Ala och Al-skog pa Gotland, A1 i Dalarne och Al-hcm, N. omoKalmar, och kanske i Al-huit, hruk i Kalmare lan (i S. Vi socken) och Al-berga i Södermanland; ty kyrkor och dylikt kunna omöjligcn fatt namn efter alar! För dcnna harledning talar iinnu slarkare dct gamla orínamnct Fry-al, eller Fröyj-al, (Freys tempel?) i Land i Norge (se Áali.s öfvcrs. af Iíunga-sagorna, s. 42 i noten), och i sarnma nejd All (áll) o,ch Ullar-átt (UIIs tempel?) m. fl., se Mcmchs Hist.-geogr. Beskr. ov. Norge, s. 145; afvcnsa Fraiels socken p;i Gotland. — Frœhni, def. af frœkinn, \. ýrœ/cn, adj, djerf, stolt, fráck, jf. Lat. procax, proco, (p)rogo. 2) Tiundaland; hela detta försök till en förklaring af de bekanta Upplandska foiklandens namn, Fjárdhundra-, Attunda-, Tiunda-land, ar naturligtvis uppfunrict af senare foiktro eller af sagoförtaljare. Namnen aro námni. gifna, för att utmarka det antal af hárad (hundari), af hvil- ket hvarje iand hestod, suledes: Atta-, Tiu-hundrada-land. Detta synes bást af Fjard-hundra-land, som i Uppiandslagen ráttare kallas Fiafjr-unda- land; ty detta fapr, (för fiajivr) ár íngalunda det samma som ordnings- talet Ijerde (Uppi. L. ficcrþi), utan ar den fornaste Nordiska form, som hafves, af nummertalet fyra, Isl. fórir, Got. fdvor, jfídur.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða I
(10) Blaðsíða II
(11) Blaðsíða III
(12) Blaðsíða IV
(13) Blaðsíða 1
(14) Blaðsíða 2
(15) Blaðsíða 3
(16) Blaðsíða 4
(17) Blaðsíða 5
(18) Blaðsíða 6
(19) Blaðsíða 7
(20) Blaðsíða 8
(21) Blaðsíða 9
(22) Blaðsíða 10
(23) Blaðsíða 11
(24) Blaðsíða 12
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða 13
(28) Blaðsíða 14
(29) Blaðsíða 15
(30) Blaðsíða 16
(31) Blaðsíða 17
(32) Blaðsíða 18
(33) Blaðsíða 19
(34) Blaðsíða 20
(35) Blaðsíða 21
(36) Blaðsíða 22
(37) Blaðsíða 23
(38) Blaðsíða 24
(39) Blaðsíða 25
(40) Blaðsíða 26
(41) Blaðsíða 27
(42) Blaðsíða 28
(43) Blaðsíða [1]
(44) Blaðsíða [2]
(45) Blaðsíða 29
(46) Blaðsíða 30
(47) Blaðsíða 31
(48) Blaðsíða 32
(49) Blaðsíða 33
(50) Blaðsíða 34
(51) Blaðsíða 35
(52) Blaðsíða 36
(53) Blaðsíða 37
(54) Blaðsíða 38
(55) Blaðsíða 39
(56) Blaðsíða 40
(57) Blaðsíða 41
(58) Blaðsíða 42
(59) Blaðsíða 43
(60) Blaðsíða 44
(61) Blaðsíða [1]
(62) Blaðsíða [2]
(63) Blaðsíða 45
(64) Blaðsíða 46
(65) Blaðsíða 47
(66) Blaðsíða 48
(67) Blaðsíða 49
(68) Blaðsíða 50
(69) Blaðsíða 51
(70) Blaðsíða 52
(71) Blaðsíða 53
(72) Blaðsíða 54
(73) Blaðsíða 55
(74) Blaðsíða 56
(75) Blaðsíða 57
(76) Blaðsíða 58
(77) Blaðsíða 59
(78) Blaðsíða 60
(79) Blaðsíða [1]
(80) Blaðsíða [2]
(81) Blaðsíða 61
(82) Blaðsíða 62
(83) Blaðsíða 63
(84) Blaðsíða 64
(85) Blaðsíða 65
(86) Blaðsíða 66
(87) Blaðsíða 67
(88) Blaðsíða 68
(89) Blaðsíða 69
(90) Blaðsíða 70
(91) Blaðsíða 71
(92) Blaðsíða 72
(93) Blaðsíða 73
(94) Blaðsíða 74
(95) Blaðsíða 75
(96) Blaðsíða 76
(97) Blaðsíða [1]
(98) Blaðsíða [2]
(99) Blaðsíða 77
(100) Blaðsíða 78
(101) Blaðsíða 79
(102) Blaðsíða 80
(103) Blaðsíða 81
(104) Blaðsíða 82
(105) Blaðsíða 83
(106) Blaðsíða 84
(107) Saurblað
(108) Saurblað
(109) Band
(110) Band
(111) Kjölur
(112) Framsnið
(113) Kvarði
(114) Litaspjald


Snorre Sturlesons Ynglinga-saga

Ár
1854
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
110


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Snorre Sturlesons Ynglinga-saga
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760

Tengja á þessa síðu: (48) Blaðsíða 32
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760/0/48

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.