loading/hleð
(67) Blaðsíða 49 (67) Blaðsíða 49
49 nara jamnáldringar med Ingiald. I den tiden sáto Bröt- Anunds háradskonungar vida omkring i Svithjod, och rádde för Tiundaland Svipdag Blinde. Der ar Uppsala och der aro alla Svears ting. Höllos dei’ dá stora blot och sökte mánge konungar dit: det var vid midvintern. Och en vinter, nár det kommet var till midvintern, hade man kommit marigrannt till Uppsala; der var konung Yngvar och hans söner. Alf, konung Yngvars son, och Ingiald', konung Anunds son, voro dá sex vintrar gamle. De började en svennelek, och skulle hvar ráda för sin skara; men nár de lekte samman, var Ingiald ostarkare án Alf, och tycktes detta honom sá illa, att han gret mycket deröfver. Ðá kom dit Götvid, foster- broder hans, och ledde honom bort till hans fosterfader Svip- dag Blinde, och sade honom, att det hade átburit sá stor- illa, att. Ingiald i leken var ostarkare och oraskare án Alf, konung Yngvars son. Dá svarar Svipdag, att det var stor skam. Andre dagen efter Iát Svipdag taga hjertat ur en varg oeh steka á ten, samt gaf det sedan át Ingiald, konungens son, att áta; och dádan af vardt han den allra grymmaste bland roán och af det vársta skaplynne. Nár Ingiald var vuxen, frrade Anund efter hustru honom tillhanda, nánmligen till Göthild, konung Algöts dotter; han var son till Götrek den milde, son till Göt (Gaut)1, efter hvilken Götland (Gaut- I) Isl. Gautr, nir, ar ett af O'dens namn, enl. Sn. Edda, oeh det bc- tyder tro!if?tvís den soin göt (Isl., Gotl. gaut., ipf.) eller har gutit eller skapat, saledes eg. skapare. Gotar, Guta-Lag. Gutar, Got. Gutans (Isl. gotnar, miin) betyder deremot de gulne (Isl. gotinn, part.), skapade, d. a. mcnniskor. — Alla de iiainn, som hár ofvan hafva stafvelsen gaut, göt, aro antingen frá>( Gaut-, Göl-land, eller oek ligger uti detta ord likasom elt slaglnamn, fran Oden utganget. Gaut-viðr, m., Gauts trii eller rnan, Gaut-rekr I. ,-rílcr, ni., Gauts furste, konung, Al-gautr (skrifves har ömsevis Al-gauti) I. Aðal-gautr (deraf hafva vi Algot), rn., den iidle Gaut, oeh Gaut-hildr, Gauls asynja, valkyria; det nuvarande Gustaf iir eg. Gaut-stafr, Gauts (Odens) staf. d. a. sviird, och derföre skrefs det for- dom Götstaf eller Göstaf. Som eít bevis för att en sadan sammansiittnings- del af ett namn, satt först elier sist, har utgjort ett slags sliigtnamn kan anföras Uunstenen N:o 839 i Liljegr., der en Kairbiarn egde sönerne Biarn, Vibiarn, Katilbiarn och Rafni, och N:o 362, der det omtalalas tre bröder Ikulbiarn (!sl. lökulbiörn), Vibiarn och Hukbiarn, samt N:o 1592—93, der Roþvisl var gift med Eoþalf, hade sonen RoþJos och brö- derne Ropantr, Roþkutr, Roþar.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða I
(10) Blaðsíða II
(11) Blaðsíða III
(12) Blaðsíða IV
(13) Blaðsíða 1
(14) Blaðsíða 2
(15) Blaðsíða 3
(16) Blaðsíða 4
(17) Blaðsíða 5
(18) Blaðsíða 6
(19) Blaðsíða 7
(20) Blaðsíða 8
(21) Blaðsíða 9
(22) Blaðsíða 10
(23) Blaðsíða 11
(24) Blaðsíða 12
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða 13
(28) Blaðsíða 14
(29) Blaðsíða 15
(30) Blaðsíða 16
(31) Blaðsíða 17
(32) Blaðsíða 18
(33) Blaðsíða 19
(34) Blaðsíða 20
(35) Blaðsíða 21
(36) Blaðsíða 22
(37) Blaðsíða 23
(38) Blaðsíða 24
(39) Blaðsíða 25
(40) Blaðsíða 26
(41) Blaðsíða 27
(42) Blaðsíða 28
(43) Blaðsíða [1]
(44) Blaðsíða [2]
(45) Blaðsíða 29
(46) Blaðsíða 30
(47) Blaðsíða 31
(48) Blaðsíða 32
(49) Blaðsíða 33
(50) Blaðsíða 34
(51) Blaðsíða 35
(52) Blaðsíða 36
(53) Blaðsíða 37
(54) Blaðsíða 38
(55) Blaðsíða 39
(56) Blaðsíða 40
(57) Blaðsíða 41
(58) Blaðsíða 42
(59) Blaðsíða 43
(60) Blaðsíða 44
(61) Blaðsíða [1]
(62) Blaðsíða [2]
(63) Blaðsíða 45
(64) Blaðsíða 46
(65) Blaðsíða 47
(66) Blaðsíða 48
(67) Blaðsíða 49
(68) Blaðsíða 50
(69) Blaðsíða 51
(70) Blaðsíða 52
(71) Blaðsíða 53
(72) Blaðsíða 54
(73) Blaðsíða 55
(74) Blaðsíða 56
(75) Blaðsíða 57
(76) Blaðsíða 58
(77) Blaðsíða 59
(78) Blaðsíða 60
(79) Blaðsíða [1]
(80) Blaðsíða [2]
(81) Blaðsíða 61
(82) Blaðsíða 62
(83) Blaðsíða 63
(84) Blaðsíða 64
(85) Blaðsíða 65
(86) Blaðsíða 66
(87) Blaðsíða 67
(88) Blaðsíða 68
(89) Blaðsíða 69
(90) Blaðsíða 70
(91) Blaðsíða 71
(92) Blaðsíða 72
(93) Blaðsíða 73
(94) Blaðsíða 74
(95) Blaðsíða 75
(96) Blaðsíða 76
(97) Blaðsíða [1]
(98) Blaðsíða [2]
(99) Blaðsíða 77
(100) Blaðsíða 78
(101) Blaðsíða 79
(102) Blaðsíða 80
(103) Blaðsíða 81
(104) Blaðsíða 82
(105) Blaðsíða 83
(106) Blaðsíða 84
(107) Saurblað
(108) Saurblað
(109) Band
(110) Band
(111) Kjölur
(112) Framsnið
(113) Kvarði
(114) Litaspjald


Snorre Sturlesons Ynglinga-saga

Ár
1854
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
110


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Snorre Sturlesons Ynglinga-saga
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760

Tengja á þessa síðu: (67) Blaðsíða 49
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760/0/67

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.