loading/hleð
(13) Blaðsíða 5 (13) Blaðsíða 5
von der Hagen med skal fdrordade, på Munchner Membranen hefintliga iifverskrift: ”daz Biich Clireimkilden.” Den ar affattad i 4-radiga stropher, hvilka forst i sed- liare tider med tillfredsstållande noggranhet blifvit återgif- na * *). Hvarje vers ejler rad har i midten en tydligt hor- liar afsats, eller hvilopunkt, merendels med feminin andelse; då deremot dej: egentliga slut- eller rimordet, nåstan utan undantag, har mascnlin. Strophens sista halfvcrs år der- jemnte vanligen en eller flere stafvelser långre an de ofriga. Jamhiska fotmåttet år allmånnast, dock herrskar en så stor frihet i hruket af långa och korta stafvelser, att den ej af några reglor låter skarpt begrånSa sig. Rimmet år med myc- ken noggrannhet vårdadt, så att fel deremot åro ytterst sållsynta. Stundom forekomma åfven rimpar i forstå half- versen *), hvilket dock Lachmann anser såsom kånnetecken på interpolationer. Språket år den Allemannislta eller Schwabiska mund- arten, som nådde sin hogsta fullåndning under de Schwabi- ska Hejsarne af huset Hohenstaufen (iI5G—5234). Dess forelrådesvis utmårkande egendomligheter åro fulla och djupa vocaler, mera hårda ån veka consonanter samt en viss en- kelhet i satsbildningar, genom hvilket allt uttrycket vinner i kraft hvad det forlorar i mjukhet och vålljud. Hvenl forfattaren fir, har man forgåfves gjort sig myc- kcn modn att upptåeka. klan nåmner sig på intet stalle sjelf, och de håntydningar, som man på honom i andra diktér från denua tid velat finna, åro cj tillforlitliga. En del forskare, bland hvilka må nåmnas Joh. v. Muller, Bod- iner, Koch, Adelung, Schlegel och Zeunc, antaga en t) Under 14:de och l;>:de årh. var dihten fiiga vårderad och un- der 16:de och 17:de nåstan alldeles forgaten. Huru ansedd den i all—' munhct var i 18:de, hevisar Fredrik II;s uttryck derom: 5,Ihr habt cine viet zu vortkeilhafte meinung von diesen Dingen. Meines Be- diinkens sind sie nicht einen Schuss Pulver werth, und wiirde ich sie nicht in meiner Bihliothek dulden, sondern herausschmeisscn.” Vorlesnngen iiber Geschichte der Deutschen National-Literatur von A. F. C. Vilmar. Marburg »S Leipzig 1848, s. 112. *) T. ex.: Uns ist in alten mæren wunders viet geseit von helden lobebæren, von grozer kuouheit, von frouden hocugezitcn,1 von weinen und von klagen, von kuener recken striten muget ir nu wunder boeren sagen der Nibcl. Not Str. I, Ed. Lachmann. Berlin 182G.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða [3]
(28) Blaðsíða [4]
(29) Blaðsíða 17
(30) Blaðsíða 18
(31) Blaðsíða 19
(32) Blaðsíða 20
(33) Blaðsíða 21
(34) Blaðsíða 22
(35) Blaðsíða 23
(36) Blaðsíða 24
(37) Blaðsíða 25
(38) Blaðsíða 26
(39) Blaðsíða 27
(40) Blaðsíða 28
(41) Blaðsíða 29
(42) Blaðsíða 30
(43) Blaðsíða 31
(44) Blaðsíða 32
(45) Blaðsíða 33
(46) Blaðsíða 34
(47) Blaðsíða 35
(48) Blaðsíða 36
(49) Saurblað
(50) Saurblað
(51) Band
(52) Band
(53) Kjölur
(54) Framsnið
(55) Kvarði
(56) Litaspjald


Bidrag till en jemnförelse emellan de nordiska Edda-sångerna om Sigurd-Fafnersbane och den tyska dikten Der Nibelunge Not

Ár
1845
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
52


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Bidrag till en jemnförelse emellan de nordiska Edda-sångerna om Sigurd-Fafnersbane och den tyska dikten Der Nibelunge Not
http://baekur.is/bok/7e27add2-0755-4192-a953-7e881fcae42f

Tengja á þessa síðu: (13) Blaðsíða 5
http://baekur.is/bok/7e27add2-0755-4192-a953-7e881fcae42f/0/13

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.