loading/hle�
(32) Blaðsíða 20 (32) Blaðsíða 20
20 aiinau ring af Fafners arf. — Detta ar dels helt och hållet friimmande for, dels olika skillradt uti d. Nib. Not. Den beror, soui ofvan ar nåmadt, blott i forbigående Siegfrieds ungdomsbragder, håntyder endast Idsligen på en tidigare hekantslsap med Brynkild *), och kånner alldeles icke deras kårlek och eder.' Håraf biir en naturlig foljd, att ej mindre forhållandct Siegfried och Brynhild emellan, ån anlåggnin- gen och utvecklingcn af det hela, till och med Siegfrieds dod, får en grundvåsendtligt olika character. Sigurd står alltigenom under inflylande af ett fiendtligt ode, som visar honom den våg han har att gå *). Detta ode uppenbarar sig i hans kårlek, från hvilken alla hans sorger och olyckor emanera, och som tillika bringar undergång ofver alla dem, hvilka med honom komma i nårmare herdring. Det år denna kårlek, en Vafurlåga, hvilken han ej fdrmådde oskadd of- vergå, som oslåekligt gcnomilammar hela den Nordiska dikt- ningen, och ger den en oåndligt djup tragisk betydelse; och som, forsvnnnen ur den Tyska dikten, i jemnforelse med den forrå, gor den så arm och fattig. Hela Siegfrieds bitråde vid Gunthers frieri har der urartat till ett ovårdigt narrspel, deri han upptråder som en hexmåstare, hdljd i sin osynliggorande trollkappa. Han arbetar der for en be- tingud Ion l) * 3). Han år dervid en fullkomligt ointresserad person i afseende på Brynhild, och har mot henne inga fordna forbindelser att fullgdra. Det ar också hår mera genom den råa fysiska kraften ån egentlig sjålsstyrka han utmårker sig. Då han bestod tvekampen med Brynhild, visste ban rått val att for honom ingenting var att befara, emedqn han var osynlig, och således intet utomordentligt mod af noden 4). Det såges också uttryckligen, att om trollkappan ej varit, skulle han dod hafva blifvit på stållet *). Och vill man fasta sig vid detalj-teckningen af denna natt- liga kamp, bur osmakligt och burleskt år den icke skillrad 6) i jemnforelse med Sigurds frieri till Brynhilda, der allt år skårt och rent! — Deruti ofvercnsståmma dock både Edda- sångerna oeh d. Nib. Not., att vid detta frieri intet brotts- ligt forbållande dem emellan egde rum. A ena sidan var Gunther sjelf nårvarande och bevakade sin rått, å andra var Sigurd trogen sina loften emot Gunnar, oaktadt denne l) Se sid. 13. *) Fafnis-mål Str. 41. 3) Der Nib. Not. Str. 532. ■*) Jfr karmed Fafnis-mål Str. 30. 3) Wan diu tarnkappe, si wæren tot då bestån d. Nibel. Not. Str. 431-4. 6) Vi hånvisa till d. Nib. Not. Str. (513-623.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða [3]
(28) Blaðsíða [4]
(29) Blaðsíða 17
(30) Blaðsíða 18
(31) Blaðsíða 19
(32) Blaðsíða 20
(33) Blaðsíða 21
(34) Blaðsíða 22
(35) Blaðsíða 23
(36) Blaðsíða 24
(37) Blaðsíða 25
(38) Blaðsíða 26
(39) Blaðsíða 27
(40) Blaðsíða 28
(41) Blaðsíða 29
(42) Blaðsíða 30
(43) Blaðsíða 31
(44) Blaðsíða 32
(45) Blaðsíða 33
(46) Blaðsíða 34
(47) Blaðsíða 35
(48) Blaðsíða 36
(49) Saurblað
(50) Saurblað
(51) Band
(52) Band
(53) Kjölur
(54) Framsnið
(55) Kvarði
(56) Litaspjald


Bidrag till en jemnförelse emellan de nordiska Edda-sångerna om Sigurd-Fafnersbane och den tyska dikten Der Nibelunge Not

Ár
1845
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
52