loading/hle�
(40) Blaðsíða 28 (40) Blaðsíða 28
28 sonificrade håmuden, bar nu iindleligen koiumii ausigte mot ansigte med honom, det pcrsonifierade bro tte t. Brottet måste underkasta sig ha maden, och fdrst sedan båda åro doda, foljer forsoning. — Hon afhugger mordarens buf- vud med den mordades svård; men i och med detsamma år också hennes egen stund bommen, och hon faller for den gamle Hildebrand, som, hår gåeude en hogre mabts åren- der, såmcdelst gor ett slut på detta forfårliga upptråde. Olikheten med den Nordiska Gudrun år i ogonen fallan- de. Denna har vida mindre alt utråtta, upptrådcr såsom bandlande forst sednare, och då emot helt andra perso- ner. — På Chriemhild år hopadt att verkstålla, hvad på flere jemnte Gudrun år fordeladt. Den forras handlingar utgå från, och beståmmas af henne sjelf; for den sednare har odet mera ofvertagit formynderskapet. — Med Chriemhild står, eller faller det stora verbets fullbordande: Gudrun lemnar endast bidrag dertill. Ja, man ban såga att Chriem- hild, efter sin makes dod, intager en från Gudruns så vå- sendtligt sbiljd stållning, att hon blifver en for den Nordi- sba Sagan (i dess ursprungliga sbepnad) fullkoroligt fråm- mande person. Håraf foljer afven att håndelserna måste gestalta sig olika: Chriemhild ingår forsoning med sina bro- der, men forråder dem ieke destomindre. Hon lockar dem i forsåt och uppmanar utan återvåndo till deras mord. Gu- drun ingår libaledcs forlikning med sina broder, men biir dem trogen, och håller sina eder. Istallet att locba dem i forsåt, sober hon varna dem — genom i ringen Andva- ranant iknutet varghår * *),— att ej horsamma Atles inbjud- ning, och då striden, oakladt hennes forsok att stifta frid, utbryter, våpnar hon sig sjelf till deras forsvar J). Bådas forfaringssått kunua hafva siua forklaringsgrunder. Chriem- hilds dels uti don Mcdcllidens åsigt, som satte bårlcben så- som det lidgsta, for hvars braf alla andra forhållanden må- ste vika3), dels deruli alt hon ensam allt ifrån borjan skulle genomfora håmndens verb, och således ej kunde se på de medel, som derfor anvåndes. Dikten synes dessutom ålsba att gora hennes framfart så ryslig som mojligt, och dertill bidrager en mened ej obetydligt. Hon ågde ock i sjelfva verket mera att håmnas ån Gudrun. Sjelfva brotts- lingen, Hagen lefde ånnu, och fortfor oupphorligen att icke 1) Godrunar Hefna. Str. 8. *) Atla-Mål en Grocnlcnzko. Str. 49. *) FSrfattaren af Diu Klage såtter till och med delta hrBdrasvek såsom en Gudi behaglig trohet craot Sicgfricd. Din Klage Str. 288 f.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða [3]
(28) Blaðsíða [4]
(29) Blaðsíða 17
(30) Blaðsíða 18
(31) Blaðsíða 19
(32) Blaðsíða 20
(33) Blaðsíða 21
(34) Blaðsíða 22
(35) Blaðsíða 23
(36) Blaðsíða 24
(37) Blaðsíða 25
(38) Blaðsíða 26
(39) Blaðsíða 27
(40) Blaðsíða 28
(41) Blaðsíða 29
(42) Blaðsíða 30
(43) Blaðsíða 31
(44) Blaðsíða 32
(45) Blaðsíða 33
(46) Blaðsíða 34
(47) Blaðsíða 35
(48) Blaðsíða 36
(49) Saurblað
(50) Saurblað
(51) Band
(52) Band
(53) Kjölur
(54) Framsnið
(55) Kvarði
(56) Litaspjald


Bidrag till en jemnförelse emellan de nordiska Edda-sångerna om Sigurd-Fafnersbane och den tyska dikten Der Nibelunge Not

Ár
1845
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
52