
(26) Blaðsíða 16
arina virumcjue
cano, Trojæ
qui pritnus ab oris o. s. v.
Petersen1 2), som till besvarande upptagit dessa och andra
af Bergmann i dennes Poemes Islandais, Paris 1838, fram-
stállda invándningar, anser saken i sjelfva verket ovásendt-
lig, men att all analogi talar för, att det lika litet i frága
oin det gamla Fornyrðalag kan vara meningen, att de tvá
lederna skrifvas pá en rad, som i frága om lángre vers-
arter eller sádana, som áro försedda med slutrim. Han
anmárker vidare, hvad vi nyss förut anfört, att de gamle
hade ett bestámdt uttryck, námnligen vísuorð eller rndl,
för hvar och en af de tvá lederna. Af rimbokstáfverna
anser han inga bevis kunna hemtas, ty vare sig lederna
skrifvas pá en eller tvá rader, komma desse likvál i alla
hándelser att höra tillsammans, och den Anglo-Saxiska
poesien visar, att de ej gáug behöfva förenas efter me-
ningen. Jámnförelsen med liexametern blir icke heller
afgörande, ty versens gáng förándras ej i nágot afseende,
om man uti Fornyrðalag afbryter raden hvarje gáng, dá
cæsur intráffar eller málfylling anbringas. Rimbokstáfver
och cæsur blifva alldeles desamma och hela olikheten
bestár blott deri, att mau genom att afbryta raden eller
sátta de tvá lederna i tvenne rader, gör lásaren mera
uppinárksam pá cæsuren. Detsamma skulle ock kunna
göras ined hexametrisk vers, men orsaken hvarföre man
skrifver denna i en rad, bör sökas i den omstándigheten,
att cæsuren der till den grad vexlar, att mau stundom
skulle fá dela raden i tvenne, stundom i trenne, dá der-
emot i den fornnordiska versen cæsuren hvarje gáng har
sin bestámda plats, och der hon icke har det, sásom i
tredje och sjette raden af Lióðaháttr, der afbryter man
ej háller raden. Sá Petersen. Afven Tyskarne synas nu
i allmánhet, Griinms föredöme oaktadt, omfatta samma
ásigt, sá att báde Lúning ooh Möbius i sina upplagor
áter infört det áldre sáttet för versafdelningen, och Pfeif-
fer förklarar sig uttryckiigen ogilla det nya förslaget sá-
som följdriktigt ledande till ett uppháfvande af alt yttre
versindelning -).
1) Bemærkninger om Versearten og Ordningen af Stroferne i Vö-
luspá, i Annaler for nord. Oldkynd. 1841, sidd. 52 och ff.
2) Weiffer. Altnordisches Leseb. Leipz. 1860. sid. 202.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða [5]
(10) Blaðsíða [6]
(11) Blaðsíða 1
(12) Blaðsíða 2
(13) Blaðsíða 3
(14) Blaðsíða 4
(15) Blaðsíða 5
(16) Blaðsíða 6
(17) Blaðsíða 7
(18) Blaðsíða 8
(19) Blaðsíða 9
(20) Blaðsíða 10
(21) Blaðsíða 11
(22) Blaðsíða 12
(23) Blaðsíða 13
(24) Blaðsíða 14
(25) Blaðsíða 15
(26) Blaðsíða 16
(27) Blaðsíða 17
(28) Blaðsíða 18
(29) Blaðsíða 19
(30) Blaðsíða 20
(31) Blaðsíða 21
(32) Blaðsíða 22
(33) Blaðsíða 23
(34) Blaðsíða 24
(35) Blaðsíða 25
(36) Blaðsíða 26
(37) Blaðsíða 27
(38) Blaðsíða 28
(39) Blaðsíða 29
(40) Blaðsíða 30
(41) Blaðsíða 31
(42) Blaðsíða 32
(43) Blaðsíða 33
(44) Blaðsíða 34
(45) Blaðsíða 35
(46) Blaðsíða 36
(47) Blaðsíða 37
(48) Blaðsíða 38
(49) Blaðsíða 39
(50) Blaðsíða 40
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða [5]
(10) Blaðsíða [6]
(11) Blaðsíða 1
(12) Blaðsíða 2
(13) Blaðsíða 3
(14) Blaðsíða 4
(15) Blaðsíða 5
(16) Blaðsíða 6
(17) Blaðsíða 7
(18) Blaðsíða 8
(19) Blaðsíða 9
(20) Blaðsíða 10
(21) Blaðsíða 11
(22) Blaðsíða 12
(23) Blaðsíða 13
(24) Blaðsíða 14
(25) Blaðsíða 15
(26) Blaðsíða 16
(27) Blaðsíða 17
(28) Blaðsíða 18
(29) Blaðsíða 19
(30) Blaðsíða 20
(31) Blaðsíða 21
(32) Blaðsíða 22
(33) Blaðsíða 23
(34) Blaðsíða 24
(35) Blaðsíða 25
(36) Blaðsíða 26
(37) Blaðsíða 27
(38) Blaðsíða 28
(39) Blaðsíða 29
(40) Blaðsíða 30
(41) Blaðsíða 31
(42) Blaðsíða 32
(43) Blaðsíða 33
(44) Blaðsíða 34
(45) Blaðsíða 35
(46) Blaðsíða 36
(47) Blaðsíða 37
(48) Blaðsíða 38
(49) Blaðsíða 39
(50) Blaðsíða 40
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald