18 under sjelfva máltiden. Derföre var kika handlaugar lik- tydigt med «sátta sig till bords.» 5. Behofvet af förstánd framstálles sásom vida större för den resande. soin kommer i beröring med olika per- soner och förhallanden, án för den, som sitter hemma bland bekanta och vánner. 6. Man má icke förestálla sig, att ett stort förstánd befriar frán nödvándigheten att iakttaga försigtighet. Báda áro de af nöden; med den senare skyddar man sig för obehag, och en osvikligare ván, án det förra, kan man aldrig finna. 7. Nár en gást kommit i ett frámmande hus, bör lian ej yttra sig, under det andre tala med hvarandra; men, sásom en förstándig man egnar, bör han uppmárksamt lyssna till hvad audre sága och noga iakttaga, hvad som sker. 8. Skalden framháller sállheten i andra menniskors öppet uttalade bifall och fördelaktiga omdömen, i inotsats mot den ovisshet, livari vi máste sváfva med afseende á deras tankar om oss. — Liining tolkar annorlunda: «es ist sohwieriger, misslicher mit dein, was andere von uns denken, und daruin ist es gut, wenn wir es erlangen, dass sie gut von uns denken». 9. En större sállhet ár det dock, att sjelf liafva verk- ligen berömvárda egenskaper, och nog förstánd att ur sig sjelf kunna hemta sina rád hela sitt lif igenom, sá att man ej behöfver förlita sig pá andra. 10. Förstánd ár báttre án rikedom; det ár den básta vágkost, man pá sin 'vandring kan medföra, oeh ár den armes tillílygt, nár han kommer pá okánd ort. 11. Tag dig tillvara för dryckenskap, ty en sámre följeslagare pá din fárd kan du aldrig finna. Menniskorna prisa alltför inycket rusgifvaude drycker, som beröfva dem sans och medvetande. 12—13. Rusets följder skildras genotn en ibland sede- spráken inflátad mythisk liknelse oin glömskans háger, af hvars fjádrar Oden sjelf blef bunden vid sitt besök hos Gunnlad. Derefter föíjer en uppmaning att njuta mjöden sá, a*t man dervid ioke förlorar sitt förstánd. — Glöm- skans háger (óminnis hegri), som sváfvar öfver dryckes- Iagen och fránstjál mánnen deras sansning, betecknar, ságer Finn Magnusen, tydligen den onde ande, som till- vágabringar ett starkt rus. Att medvetslösheten, som

(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða [5]
(10) Blaðsíða [6]
(11) Blaðsíða 1
(12) Blaðsíða 2
(13) Blaðsíða 3
(14) Blaðsíða 4
(15) Blaðsíða 5
(16) Blaðsíða 6
(17) Blaðsíða 7
(18) Blaðsíða 8
(19) Blaðsíða 9
(20) Blaðsíða 10
(21) Blaðsíða 11
(22) Blaðsíða 12
(23) Blaðsíða 13
(24) Blaðsíða 14
(25) Blaðsíða 15
(26) Blaðsíða 16
(27) Blaðsíða 17
(28) Blaðsíða 18
(29) Blaðsíða 19
(30) Blaðsíða 20
(31) Blaðsíða 21
(32) Blaðsíða 22
(33) Blaðsíða 23
(34) Blaðsíða 24
(35) Blaðsíða 25
(36) Blaðsíða 26
(37) Blaðsíða 27
(38) Blaðsíða 28
(39) Blaðsíða 29
(40) Blaðsíða 30
(41) Blaðsíða 31
(42) Blaðsíða 32
(43) Blaðsíða 33
(44) Blaðsíða 34
(45) Blaðsíða 35
(46) Blaðsíða 36
(47) Blaðsíða 37
(48) Blaðsíða 38
(49) Blaðsíða 39
(50) Blaðsíða 40
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald