(9) Blaðsíða 1
Det urgainla Sagoåmnet om Volsungar och Gjukungar, de-
ras stora egenskaper, deras lysande bedrifter, deras brott
och undergang, gestaltande sig till ett verldshistoriskt Sorge-
spel, som måktigt anslår menniskohjertats kånsligaste strån-
gar, har djupt ingripit i saval de Skandinaviska som Ger-
maniska folkens barndomsminnen. Bland de hjeltar i denna
lysande krets, hvilkas namn, genom skaldcns sang, eller
sagoberåttarens forlåljning, gått till efterveriden, ar ingen
mera vidthekant och rykthar an Sigurd Fafnersbane. Har-
slamniande fran Oden, utmårkte han sig framfor alla andra
i adelhet och manliga idrotter, och nar de beromdaste mån
och konungar omtalas i forntidens sagor, "blifver han all-
lid satt i spetsen, och hans namn nåmnes i alla tungor
nordan for Greklands haf, oeh så skall det vara så lange
veriden står” ’). Hans bedrifter, kårleks-åfvcntyr, forrådi-
ska afdagalagande och den derofver utofvade håmnden, åro
foreinål for ålskilliga sanger af Nordens åldsta poetiska
qvarlefvor, samlade i Edda Sæmundar hinns Froda,
ål'vensom for Germaniens fornåmsta Nationaldikt Der Nibe-
lunge Not.
Syftemålet for denna afhandling skall blifva att visa
några hufvndsakliga skiljaktigheter mellan dessa Sanger och
den Tyska Dikten, såval i afseende på behandlingen af det
hela, som isynnerhet uppfattningen af de hufvudeharacterer,
hvilka nårmast åro lankade vid, och satta i forbindelse med
utvecklingen af Sigurds ode. Innan vi dock ofvergå hårtill,
må det tillå tas oss att kasta en historisk blick på kvardcra
af de nåmnda samlingarno sårskildt.
Nordens, i behåll varande, åldsta poetiska urkunder
finnas, såsom nåmndt år, samlade i Edda Sæmundar
hin ns Froda; Denna blef i sedriarc tider ej bekant utom
Island forr an i mediet af 17 årh., då Biskop Brynjulf
Svensson till Konung Fredrik III i Danmark afsånde en Per-
gamenls-codex, innehållande de fleste till densamma vanligen
1) Volsunga-Saga Cap. 22. Ed. IVafn.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða [3]
(28) Blaðsíða [4]
(29) Blaðsíða 17
(30) Blaðsíða 18
(31) Blaðsíða 19
(32) Blaðsíða 20
(33) Blaðsíða 21
(34) Blaðsíða 22
(35) Blaðsíða 23
(36) Blaðsíða 24
(37) Blaðsíða 25
(38) Blaðsíða 26
(39) Blaðsíða 27
(40) Blaðsíða 28
(41) Blaðsíða 29
(42) Blaðsíða 30
(43) Blaðsíða 31
(44) Blaðsíða 32
(45) Blaðsíða 33
(46) Blaðsíða 34
(47) Blaðsíða 35
(48) Blaðsíða 36
(49) Saurblað
(50) Saurblað
(51) Band
(52) Band
(53) Kjölur
(54) Framsnið
(55) Kvarði
(56) Litaspjald
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða [3]
(28) Blaðsíða [4]
(29) Blaðsíða 17
(30) Blaðsíða 18
(31) Blaðsíða 19
(32) Blaðsíða 20
(33) Blaðsíða 21
(34) Blaðsíða 22
(35) Blaðsíða 23
(36) Blaðsíða 24
(37) Blaðsíða 25
(38) Blaðsíða 26
(39) Blaðsíða 27
(40) Blaðsíða 28
(41) Blaðsíða 29
(42) Blaðsíða 30
(43) Blaðsíða 31
(44) Blaðsíða 32
(45) Blaðsíða 33
(46) Blaðsíða 34
(47) Blaðsíða 35
(48) Blaðsíða 36
(49) Saurblað
(50) Saurblað
(51) Band
(52) Band
(53) Kjölur
(54) Framsnið
(55) Kvarði
(56) Litaspjald