loading/hleð
(64) Blaðsíða 46 (64) Blaðsíða 46
46 konung gjorde frid med Danerne och tog derpá att harja i Östervág. En sommar hade han hár ute och for tili Estland1 och hárjade á ett stálle, som het Sten.2 Dá kommo Ester ned med en stor hár, och höllo de drabbning; dá var iands- háren sá dryg, att Svearne icke kunde göra motstánd. Föll dá Yngvar konung, men hans manskap flydde. Han ár hö- gad vid sjelfve sjöen; det ár á Adal-sysla.3 Foro Svearne hem efter denna oseger. Sá ságer Thjodolf: Det kom upp4 5 Pat stökk upp, att Syslas karlar* at Yngvari 1) Isl. Eist-land, inncbyggarne Eistr, pl.; namnet anses vanligen komma af eystri, östrc, de östligt boende, men roten eísístráfvar deremot. Pa Sv. Uppl. Runstenar förekommer flere gangor namnen Aistr och Aist- ulfr,. hvilket kunde tyda pá mán af Estisk börd; troligare ár likval, att delta ursprungligen betydt hedrad, af Got. aistan, akta, várdera. Snarare tör dá sockennamnet Aista, finare Eista (Jcke: «Ekstad«), pa Gotland minna om folknamnet Ester. 2) Isl. Steinn, ortnamn með detta ord utmárka i forntiden vanligtvis befastade stallen, borgar, jf. Carls-sten, Fredriks-sten i Norge. 3) Isl. Aðal-sýsla, eg. hufvudlandskapet pa Estlands kust midtemot Dagö och Ösel, hvilka öar kallades Ey-sýsla, och háraf ar namnet Ösel troligen bildadt; en innebyggare pa denna ö heter pá Gotl. Aisil, pl. Aislar. Jf. Vármlands indelning i Syssel, troligen efter Norskt mönster. 4) Isl. pat stökk upp, det kom upp, ett rykte uppkom hastigt, af stökkva, Gotl. sttnka, vn., fara af snabbt, Got. stinkvan, va., stöta. 5) Isl. Sýslu-kind, f., Syslas folk (karlar). Den ursprungliga betydel- sen pa det Fornnord. kind, pl. lándar I. -ir, ár ulan tvifvel: folkstam- ma, mindre afdelning af ett helt folk, pióð, och liksom detta sista i Svi- thjod öfvergatt fran folket till landet, sa hafva vi ock en mángd bárad och socknar (men stadse mindre landafdelningar) i Sverige, sárdeles i Göta- rike, som bára detta namn, t. ex. i Östergötland: Kirida, Banke-, Björke-, Hammar-, Hane- ock Skár-kinds hárad, och i Vestergötland: Kinds, Kin- na, Frö- och Ka-kinds hárad, pá Gotland íinnes Vesl-kinda socken. Att kind verkligen allra först belydt en mindre folkstámma, derför finnes ett lika fornt som afgörande bcvis uti det Got. kindins, m., háradshöfdinge, stathállare, ýyepoiv, hvilket ár bildadt af ett med sákerhet antagligt Got. 'kinps I. kinds, f., pá samma sátt som þiudans, konung, af piuda, ett (stort) folk, och Isl. þióðann af þióð. Detta Got. ’kinþs, g. kinþais, ár utan tvifvel samma ord som Lat. gem (gents), g. gentis, jf. Got. kalds, Isl. kaldr, kall, Eat. gelidus. Sedermera antog kind i Isl. den trángrc be- tydelsen af slágt, átt, och derföre bör man ingalunda öfversátta helgar kindir (i Völuspá) med heliga vásen, utan med heliga sUigter, jf. virða kindar i 01. Tryggv. Saga, 21 kap.; ja, i Tysk. kind, barn, har betydeisen blifvit ánnu trángre, áfvensom i Isl. kind (pl. kindr), far, lam. Hármed
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða I
(10) Blaðsíða II
(11) Blaðsíða III
(12) Blaðsíða IV
(13) Blaðsíða 1
(14) Blaðsíða 2
(15) Blaðsíða 3
(16) Blaðsíða 4
(17) Blaðsíða 5
(18) Blaðsíða 6
(19) Blaðsíða 7
(20) Blaðsíða 8
(21) Blaðsíða 9
(22) Blaðsíða 10
(23) Blaðsíða 11
(24) Blaðsíða 12
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða 13
(28) Blaðsíða 14
(29) Blaðsíða 15
(30) Blaðsíða 16
(31) Blaðsíða 17
(32) Blaðsíða 18
(33) Blaðsíða 19
(34) Blaðsíða 20
(35) Blaðsíða 21
(36) Blaðsíða 22
(37) Blaðsíða 23
(38) Blaðsíða 24
(39) Blaðsíða 25
(40) Blaðsíða 26
(41) Blaðsíða 27
(42) Blaðsíða 28
(43) Blaðsíða [1]
(44) Blaðsíða [2]
(45) Blaðsíða 29
(46) Blaðsíða 30
(47) Blaðsíða 31
(48) Blaðsíða 32
(49) Blaðsíða 33
(50) Blaðsíða 34
(51) Blaðsíða 35
(52) Blaðsíða 36
(53) Blaðsíða 37
(54) Blaðsíða 38
(55) Blaðsíða 39
(56) Blaðsíða 40
(57) Blaðsíða 41
(58) Blaðsíða 42
(59) Blaðsíða 43
(60) Blaðsíða 44
(61) Blaðsíða [1]
(62) Blaðsíða [2]
(63) Blaðsíða 45
(64) Blaðsíða 46
(65) Blaðsíða 47
(66) Blaðsíða 48
(67) Blaðsíða 49
(68) Blaðsíða 50
(69) Blaðsíða 51
(70) Blaðsíða 52
(71) Blaðsíða 53
(72) Blaðsíða 54
(73) Blaðsíða 55
(74) Blaðsíða 56
(75) Blaðsíða 57
(76) Blaðsíða 58
(77) Blaðsíða 59
(78) Blaðsíða 60
(79) Blaðsíða [1]
(80) Blaðsíða [2]
(81) Blaðsíða 61
(82) Blaðsíða 62
(83) Blaðsíða 63
(84) Blaðsíða 64
(85) Blaðsíða 65
(86) Blaðsíða 66
(87) Blaðsíða 67
(88) Blaðsíða 68
(89) Blaðsíða 69
(90) Blaðsíða 70
(91) Blaðsíða 71
(92) Blaðsíða 72
(93) Blaðsíða 73
(94) Blaðsíða 74
(95) Blaðsíða 75
(96) Blaðsíða 76
(97) Blaðsíða [1]
(98) Blaðsíða [2]
(99) Blaðsíða 77
(100) Blaðsíða 78
(101) Blaðsíða 79
(102) Blaðsíða 80
(103) Blaðsíða 81
(104) Blaðsíða 82
(105) Blaðsíða 83
(106) Blaðsíða 84
(107) Saurblað
(108) Saurblað
(109) Band
(110) Band
(111) Kjölur
(112) Framsnið
(113) Kvarði
(114) Litaspjald


Snorre Sturlesons Ynglinga-saga

Ár
1854
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
110


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Snorre Sturlesons Ynglinga-saga
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760

Tengja á þessa síðu: (64) Blaðsíða 46
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760/0/64

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.