loading/hleð
(82) Blaðsíða 62 (82) Blaðsíða 62
 46 Kap. Oiu Oloi TriHiUga. Nar Olof, konung Ingialds son, sporde sin faders fr5n- fall, sá for lian till Narike med det folk, som honom ville följa; i ty att Svea all-moge' reste sig med enballigt samtycke att vraka konung Ingiaids att och alle hans vanner. Men nar Svearne markte honom der, sá miiktade han icke hálla sig der, utan for han dá markledes vester till den á, som nordan faller i Vanern, och Elf1 2 heter. Der dváljas de; taga att rödja skogen och bránna, och bvgga sedan. Vordo der brádt stora hárad, och kallade de det Vármeland3: der var landslagenheten storgod. Men nár det spordes i Svithjod om Olof, att han rödjer skogsmarker, sá kallade de honom Trá- tálga, och tycktes hans beteende hádeiigt. Olof fick en hustru, som Solveig4 5 het eller Sölva, dotter till Harald Guld- tandvestan frán Sol-öar6. Halfdan var son af Sölve Sölvars-son7, Sölve den gamles son, som fórst upprödde Sol— 1) Isl. allr mágr, m., eg. all moge, allrnoge, mtigr I. mági, mangd. 2) W..Elfr, f., elf, d. a. dcn genoin Iiela Viirmeland nordan flytande Idara elfven, Itlar-elfven eller IÍIara, hvilkens öfverste Nórske del heter Trysil. 3) Isl. Vermaland, n., Vármelatld, innebyggarne Isl. Vermar I. Vermir, pl„ och kallas iifven an i dag der och i grannlanden VSrmar, i sg. en Várme, och ej med det langtrSdiga och oratta Vártnlandíngar; ty det var fordoin oftast folket, som gaf sitt namn át landet, och ieke tvártom. Der- före kan det viil vara möjiigt, eliuru det just icke iir sannolikt, att de förste Vármarne fátt sitt namn af svedjandet och bránnandct; men icke har namnet först gifvils at det genom skogsbriinningen varnia iandet — en högst orimlig gissning! Af samina rot ar utan tvifvel Varma, nu elfven Vormen i Norge. 4) Isl. Sól-veig, f., kunde betyda: den som solen skinande (.veig, guld), eller ock: sol-vin (veig, ljuflig dryck, vin), jf. Grull-veig i Völuspá; inen troi- hör delta sól ibop med Sól-eyar. Sölva, den bymörka, har- svarta, sáledes fem. tiil Sölvi, m. (se not. 0, s. 43), eller ock en ijud- nármning till Sólveig och Sóleyar. 5) Isl. Gull-tönn, f,, Guldtand, d, á. den guldrike, rike. 6) Isi. Sól-eyar, f- pl-, bos Saxo Gramm. Insuia solis, nu Solöer, i fornliden hörande tiii Eauma fylki, och gránsande mot Vármeland, m. m., Sc áalls öfvers. s. 32. 7) Isl. Sölvarr, m., af roten söl I. sölv, mörk, oeh den vanliga namn- andelsen -arr.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða I
(10) Blaðsíða II
(11) Blaðsíða III
(12) Blaðsíða IV
(13) Blaðsíða 1
(14) Blaðsíða 2
(15) Blaðsíða 3
(16) Blaðsíða 4
(17) Blaðsíða 5
(18) Blaðsíða 6
(19) Blaðsíða 7
(20) Blaðsíða 8
(21) Blaðsíða 9
(22) Blaðsíða 10
(23) Blaðsíða 11
(24) Blaðsíða 12
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða 13
(28) Blaðsíða 14
(29) Blaðsíða 15
(30) Blaðsíða 16
(31) Blaðsíða 17
(32) Blaðsíða 18
(33) Blaðsíða 19
(34) Blaðsíða 20
(35) Blaðsíða 21
(36) Blaðsíða 22
(37) Blaðsíða 23
(38) Blaðsíða 24
(39) Blaðsíða 25
(40) Blaðsíða 26
(41) Blaðsíða 27
(42) Blaðsíða 28
(43) Blaðsíða [1]
(44) Blaðsíða [2]
(45) Blaðsíða 29
(46) Blaðsíða 30
(47) Blaðsíða 31
(48) Blaðsíða 32
(49) Blaðsíða 33
(50) Blaðsíða 34
(51) Blaðsíða 35
(52) Blaðsíða 36
(53) Blaðsíða 37
(54) Blaðsíða 38
(55) Blaðsíða 39
(56) Blaðsíða 40
(57) Blaðsíða 41
(58) Blaðsíða 42
(59) Blaðsíða 43
(60) Blaðsíða 44
(61) Blaðsíða [1]
(62) Blaðsíða [2]
(63) Blaðsíða 45
(64) Blaðsíða 46
(65) Blaðsíða 47
(66) Blaðsíða 48
(67) Blaðsíða 49
(68) Blaðsíða 50
(69) Blaðsíða 51
(70) Blaðsíða 52
(71) Blaðsíða 53
(72) Blaðsíða 54
(73) Blaðsíða 55
(74) Blaðsíða 56
(75) Blaðsíða 57
(76) Blaðsíða 58
(77) Blaðsíða 59
(78) Blaðsíða 60
(79) Blaðsíða [1]
(80) Blaðsíða [2]
(81) Blaðsíða 61
(82) Blaðsíða 62
(83) Blaðsíða 63
(84) Blaðsíða 64
(85) Blaðsíða 65
(86) Blaðsíða 66
(87) Blaðsíða 67
(88) Blaðsíða 68
(89) Blaðsíða 69
(90) Blaðsíða 70
(91) Blaðsíða 71
(92) Blaðsíða 72
(93) Blaðsíða 73
(94) Blaðsíða 74
(95) Blaðsíða 75
(96) Blaðsíða 76
(97) Blaðsíða [1]
(98) Blaðsíða [2]
(99) Blaðsíða 77
(100) Blaðsíða 78
(101) Blaðsíða 79
(102) Blaðsíða 80
(103) Blaðsíða 81
(104) Blaðsíða 82
(105) Blaðsíða 83
(106) Blaðsíða 84
(107) Saurblað
(108) Saurblað
(109) Band
(110) Band
(111) Kjölur
(112) Framsnið
(113) Kvarði
(114) Litaspjald


Snorre Sturlesons Ynglinga-saga

Ár
1854
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
110


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Snorre Sturlesons Ynglinga-saga
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760

Tengja á þessa síðu: (82) Blaðsíða 62
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760/0/82

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.