loading/hleð
(22) Blaðsíða 18 (22) Blaðsíða 18
18 Bragi kan dá möjligen blifva en öfversáttning af noirjTrjg, och bragr af' nohjua. Se Sáves Intrádes-förelásning: Om de Nor- diska Gudanamnens Betydelse, s. 84. Skiöldr, m., sköld, heter pá got. skildus, hvilket enl. Grimm möjligen ár en omkastning af skidlus, skidilus, hvarvid man kan jámnföra lat. scutum och scutulum. Ursprungligen samma ord ár det sv. skylt. Glumra eller glamra, larma, klinga. Jfr. sv. glam, fn. glam, glumr. Glymhringar, torde betyda: ringbrynjor, och komma af glymja, klinga, ljuda, och hringr, m., ring. En annan tolkning finnes dock, enligt hvilken glymhringar skulle betyda svárd. Gotna, g. pl. af antingen gotnar, subst. m., eller ock gotnir, n. pl. m. af gotinn, báda af gióta, gjuta, skapa. Hauss, m., hufvudskál, landskapsmálens hös. Jfr. vidare Sáve YS. s. 42. VI. Första meningen sammantages sálunda: Norftmanna törgur ok hausar tröddust fyrir bauga-týs hialta harÖfótum. Tröddust, af Troba (treð; tróð, trað, tradda; troðinn), sv. tráda, troda, trampa, got. trudan, fransk. trotter. Targa, f., sköld, fe. targ, e. targe, o. s. v., tyckes komma af got. gatairan, förstöra, upplösa, fht. zeran, mht. zera, nht. zehren, fe. terian, e. tear, sv. tara; och landskapsmálen hafva targa, targla, tjárga, tjárgla, sönderbryta, sönderbita. Targa har alltsá trol. fátt sitt namn deraf, att dess ándamál ár att tillintetgöra huggen, sönderbryta pilarne. Baugatjr, ringars ty, d. v. s. den ringar utdelande, gif- milde konungen. Till ringar hopsmáltes fordom i Norden nástan all ádel metall. Derom vittna jordfynden och skrifterna. Dá nágon prisas för sin gifmildhet, ságes det, att han ”högg sönder ringar”, och dá Grágás faststáller böter, áro dessa ringar af 24, 20, 16, 12, o. s. v. örens várde. Baugr, m., = fransk. bague. Hialt, n., svárdsknapp. Hvarje svárd bestod af hiált hit efra, meðalkafli, hialt hit neðra och brandr, klingan, eller, sásom den hár kallas: svárdsknappens hárda fot. Róma, f., rop, buller, borde troligen skrifvas hróma; jfr. fht. hruom, ruom, m., rop, ára, nht. ruhm, fht. ruomjan, skryta, biruomjan, nht. beruhmen, berömma, samt fe. hreman, hrymán, (e. cry?) ropa. I gutamálet lár ánnu finnas ett roma, vn., fora sig stolt, skráfla med stark och befallande röst, predika med skallande stamma. Hruom, hruomj/an har dessutom blifvit jámn- fört med hruof, hruofan, fn. hróp, hr.ópa, sv. 'rop, ropa.


Försök till tolkning och förklaring af Hákonar-mál

Ár
1860
Tungumál
Sænska
Efnisorð
Blaðsíður
32


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Försök till tolkning och förklaring af Hákonar-mál
http://baekur.is/bok/f12a9547-974e-44e4-8c2b-3b12369aeb31

Tengja á þessa síðu: (22) Blaðsíða 18
http://baekur.is/bok/f12a9547-974e-44e4-8c2b-3b12369aeb31/0/22

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.