loading/hleð
(55) Blaðsíða 55 (55) Blaðsíða 55
(Vellej. Patere. II. 106. 7). Framtrangde man sedan så långt som helst, kunde dock detta besok ej bli utan folj- der for kunskapen om jordens bebyggare; och allt detta har varit vidlyftigt beskrifvet i Plinii forlorade verk om krigen i Tyskland; ty också i sin naturhistoria namner han ofta Cimbrerna och deras udde, en långt ut i hafvet framskjutande halfo, kallad Cartris, och forsummar ej att anfdra det den blifvit besokt i Augusti tid. Afven Ta- citus, foljande Plinii fotspår, såtter vid oceanens knst det då val blott ringa, men i sin foljande tillvarelse berdmda Cimbrerfolket, och Ptolemæus nåmner på den nordliga halfon Singuloner, Sabalingier, Kobander, något hogre upp Chaler, ånnu hogre Phundusier och Charuder, och nord- ligast Cimbrer. Derfore har Jutland ej blott en på saga hvilande, utan afven en i historien grundad rått till att båra naran af den cimbriska halfon *). *) Knuppast behiifver jag li5r anmarbn, ntt jag viilblifver att med Cæsar, Strabo, Ptolemæus, Tacitus anse Cimbrerne fSr Germaner, eburu sbarpsinnigt an efter Job. Muller nyfigen Herm. Miiller bestrider denna mening. Afven IViebubr ftirbla- rade sig for Job. Miillers åsigt (Kl eine hist. ti. phil. Schriften I. 5S5); men jag minus ganska val, då jag vid ett muntligt samtal crinrade honotn om det ankyranska monumentet och vi tillsammans laste i Wolffs Svetonius dessa inskrit'tens ord: Na- vigavit quo neque terra neque mari quisquam ltomanoruin ante id tempus adit, Cimbrique et Chariides et Seinnones ct ejusdem tractus alii Germanorum populi per legatus amicitiam meam et populi Romani petierunt — odi jag då frågade IViebuhr, om han ansåge for mojligt, att i Augusti tid cimhriske såndebuil kunde komma till Rom, utan ntt man der fick kuuskap om de- ras folkstams hårkomst; han medgaf då, att saken tarfvade når- mare undersoknirig. Stållen hos Cicero, tal, hållne innan Cæsar visat sluinaden meilaii Germaner och Cclter, hevisa foga. Ocli bevåpningen? Tacitus har for ogonen Tysklands Germaner, med livilka Romarne lo ide krig och for hvilka skaltskyJdige galliska Gothiner från Lunubergen [på gransen tnellan Rohmen och Måh- ren] till deras vanåra måste gråfva efter jern (Gern*. e. 45, Ptoleni. II. li), men hos Svionerna i det jernbårandc landet prisar han just vapnen (c. 44). Jfr Gerlach till Taciti Germ. Afd. 2. II. 1. sidd. 55, 204, Men leinnom nu frågør, som gå vida utom Danmark; mera skål biir det att i tredje boken, når vi komma att stå på Skandinaviens samlade gebit, når mare granska många stållen i den angelsacbsiska litteraturen (som skafl fortfarande fippna ftir oss nya skatter), i Beowulfsdrapan, och i synnerhet uti Vandrurens sång (travellers song), på hvarg stora vigt for den åldre ethnografien forst V. Grimm har vackt uppmårk??amheten; jfr ”dic deutsche Heldensage”, s. Itø,
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 3. b.
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/3

Tengja á þessa síðu: (55) Blaðsíða 55
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/3/55

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.