loading/hleð
(95) Blaðsíða 95 (95) Blaðsíða 95
han blott kande Geåtas såsom ett ostligt boende folk; i alla fail likval ett misstag. Latinske skriltstållare be- n'amnde Jutarne Giotas åfven Gotlier, emedan man om dem ingenting vidare kande, men hvilket år likaså falskt, som om inan skulle kalia Danskarne Daci; och Gotherne Geter. Hade Ettmiiller rikcigt urskiljt detta folk, så hade det nu åfven varit hans pligt att tydligen uppvisa huru grundåmnet dock ar helt och ballet nationelt. Det gafs redan fore den historiske en mytisk Beo- vulf, åfven kallad Beovine eller Beov, som icke i snart sagdt någon angelsachsisk genealogi saknas bland Wodans forfader, Denne, Scildes son, Sceåfs sonson, omtalas i korthet i vår sång,,utan att något synnerligt om honom fortåljes. Men han var fordom en gudomlig bjelte: hand- skrifna underråttelser hos Kemble Beov. II. VIII formåla oin honom att han varit fader till Cininicus (1. Cyninc, de langobardiske Guninger*), enligt Leo s. 53), Gothus, Jutus, Svethedus, Dacus, Wandalus, Gethus (I. Geåtus), Fresus, och till Sachsare, Angler och Norskar; och så- ledes till alla tyska folk vid Oster- och Nordsjon. I norden och hos de dfriga folken vet man intet om ho- nom. Man tyckes der knapt hafva kant den dunkla my- tiska fdrestållning, som ligger till grund for hans namn, (Beovulf år egentligen Bi-ulf, Hackspett, Picus, hvilken fogel åfven i den gammalitaliska sagan innehar en viss betydelse). Men vore det forkortade Beov lika med bed apis, så motsvarades det af Saxos Humblus, fader till lands sammangrånsande Svensliarne ocb Gotkerne. Geåternes klister nåmnas v. 1926 och på andra stålleic. Då Beovulf dott, uppkastade hans folk en Log at honom, som vida kunde ses af sjofarande (v. 5158). Detta betecknar tydligen de derom- kring vid kustcrna boende Jutarne. Att Ålfred kallar Jutarne Geåtas, synes mig icke heller utan betydelse; att uamnet kar- riirde hlott från afskrifvarne, såsom Kttmuller vill, kan icke ådagalåggas, och att Ålfredi hvarje henseende misstog sig, ar lattare sagdt an hevisadt. Ålfred kunde med skål bruka detta namn om Jutarne, nar detta folk redan i Angelsachsarnes gamla sagor och sanger dermed betecknades. Att sångaren , når han forst tog namnct i denna mening, misstog sig och forvexlade beslågtade former, och att namnet åtminstone icke kan bevisa att Jutarne nu åro vcrkliga Gother, Geåtas, delta allt forstås af sig sjelft. (Anm. at G. Waitz). *) Se rorande lasartcn min deufsche Verfassungsgeschickte 1. p. 164 n. 1. (Anm, af G. Waitz).
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Blaðsíða 51
(52) Blaðsíða 52
(53) Blaðsíða 53
(54) Blaðsíða 54
(55) Blaðsíða 55
(56) Blaðsíða 56
(57) Blaðsíða 57
(58) Blaðsíða 58
(59) Blaðsíða 59
(60) Blaðsíða 60
(61) Blaðsíða 61
(62) Blaðsíða 62
(63) Blaðsíða 63
(64) Blaðsíða 64
(65) Blaðsíða 65
(66) Blaðsíða 66
(67) Blaðsíða 67
(68) Blaðsíða 68
(69) Blaðsíða 69
(70) Blaðsíða 70
(71) Blaðsíða 71
(72) Blaðsíða 72
(73) Blaðsíða 73
(74) Blaðsíða 74
(75) Blaðsíða 75
(76) Blaðsíða 76
(77) Blaðsíða 77
(78) Blaðsíða 78
(79) Blaðsíða 79
(80) Blaðsíða 80
(81) Blaðsíða 81
(82) Blaðsíða 82
(83) Blaðsíða 83
(84) Blaðsíða 84
(85) Blaðsíða 85
(86) Blaðsíða 86
(87) Blaðsíða 87
(88) Blaðsíða 88
(89) Blaðsíða 89
(90) Blaðsíða 90
(91) Blaðsíða 91
(92) Blaðsíða 92
(93) Blaðsíða 93
(94) Blaðsíða 94
(95) Blaðsíða 95
(96) Blaðsíða 96
(97) Blaðsíða 97
(98) Blaðsíða 98
(99) Blaðsíða 99
(100) Blaðsíða 100


Forn-nordiskt bibliothek

Ár
1847
Tungumál
Sænska
Bindi
5
Blaðsíður
408


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Forn-nordiskt bibliothek
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69

Tengja á þetta bindi: 4. b.
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/4

Tengja á þessa síðu: (95) Blaðsíða 95
https://baekur.is/bok/afe0d0e5-109f-4a20-bbce-c2e6ace7dc69/4/95

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.