(22) Page 22
22
Iiistoriska vardet, sá fSr man likvál icke tillágga detsam-
ma för stor betydelse: áfven Snorre var tillfreds, om
han hade en tradition framför sig , som för dess Slder,
för dens anseende, som meddelat honom den, eller af
andra skál tycktes honom ága nagon auktoritet, och han
ansag sig beráttigad att upptaga den, utan att sardeles
bekymra sig om dess beskaflenhet. I hvad som skall
hafva tilldragit sig mellan de nordiska regenterne och
andra hinders beherrskare, förekomma origtiga uppgifter,
hvilka tydligen bevisa huru otillförlitlig traditionen kan
vara i afseende pá nyare tider och hándelser, hvilka
ligga helt nára; man tillegnade sig gerna livarje drag, som
kunde försköna framstállningen och göra den mera intres-
sant: utan betánkande tillskref man sina furstar och
bjeltar fremmande bedrifter. 1 och för sig ár det vál
möjligt, att en hándelse ofta tilldragit sig pS ett likartadt
sátt: det visar, ságer en historieskrifvare*), en ringa
erfarenhet inom historien, att af tvenne tilldragelser för-
neka den ena, emedan i ett annat land och arhundrade
en annan varit likartad med denne. Men en belt annan
sak ár, om vi taga de krönikeskrifvares manér i
betraktande, hvilka íinna ett nöje uti att lámpa vissa
berátteiser pS sitt land, att likheterna för ofta intrada,
eller att de likartade hándelserna áro i sá hög grad in-
(firiduella, att de svariigén kunna hafva tilldragit sig pS
fullkomligt samma sátt; s3 ár, för att blott anföra ett
exempel, Sigurd Jerusalemsfararens historia, sS vidt den
hos Snorre förekommer, öfverallt med origtiga och 1S-
nade drag genomváfd: hvem skall t. ex. tro det före-
gifvandet, att konung Sigurd gjorde hertig Roger af Si-
cilien till konung, hvilken, som bekant ár, först langt
sednare erhöll af pSfven den konungsliga várdigheten?
Om nárvaron af en norsk konung i Jerusalem underrát-
tar oss detta konungarikes historieförfattare; men om
hans fárd till Constantinopel finnes ej den ringaste un-
derráttelse; det mottagande han skail hafva rönt vid A-
lexii hof, ár sS stStligt och váckte ett sS stort uppseende
att det ár obegripligt huru Anna Comnena, sSvál som
de andra författarne, icke hafva ett ord att sága derom;
omstándigheterna vid hans vistelse derstádes áro alldeles
’J Jofi, v. niiiller Sckwcizei-Gescliiclitc I. 611, aldre uppl.
(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette