42 inkommit frðn Tyskland först vid slutet af katolsha tiden. Skulle det bekrafta sig att för det forna Osmund- smidets bedrifvande det ieke varit nödigt att begagna an- nat iin myrmalmer eller att först förvandla malmen till tackjern, livilket ar ganska sanoolikt; sa kan man anse detta smide vara urs|>ningligen al' österlfindsk harkomst, helst vi af den Heliga Skrift (Jobs bok 28: 2) veta, att man der redan för mer an 1000 3r f. Kr. beredde jern af myrmalmer. VSgade man fasta sig harvid, sa skulle man visserligen pá grund af en sSdan Ssigt, med tillhjelp al' de nágorlunda goda upplysningar, som scd- nare tiders teoretiska forskning om jerntillverknings-pro- cesserne gifvit, kunna uppgöra jernberedningens historia ifrSn Jobs tid till Osmundsmidets och katalansmidets tid; osakert ar dock, om jernberedningen i sjelfva verket följt den rationeila vag, som teorien nu synes föreskrifva. Erfarenhetens vag ar ofta pS annat siitt styrd, samt kan nu efterSt icke annorlunda an medelst historiens tillhjelp följas pá spáren. Ett hopp om att derutinan kunna lyc- kas har nu visat sig, sedan flera resande börjat besöka Norra Jndien och Hög-Asien. Derigenorn ha vi nu fátt för oss klart, huru den lika sS invecklade kopparbered- nings-processen, medelst ganska enkla tillstallningar, kun- nat verkstiiIJas. Förmodligen komma de underrattelser, vi ifrSn dessa lander delvis erhallit om de olika delarne af koppar-handteringen, att pS sádant siitt blifva fullt nöjaktiga. Derigenom fS vi troligen afven en sammanhan- gande historisk underrattelse om jernberedningens framsteg. Första underrattelsen orn svenska jerngrufvor ar frSn Sr 1305. NSgot tidigare hörer man visserllgen ta- las orn Jembdraland; men det ar utan tvifvel inyrmalm, som gifvit upphof till detta uamn. Myrmalm, som in- tet annat ar an jernets metalliska kalk, reduceras genom en förrattning, lika enkel som forntidens odling. Der- vid íordrades intet mera, an elden och det brannbara, jemte nagon möda. Det ar bekant, att myrjorden, eller mom, sSsom den kallas i Dalarna, liksom örke eller verke i HerjeSdalen och Jemtland, med merendels svag blaster för laderbelgar, i smS ugnar eller gropar, med sten af lera uppmurade, kiillin(jar*) eller kiirringar kal- 'l') Máliiinda ett forskamdt uttal af Carolinger, ocli hintj-

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette