(9) Page 9
9
riten och reissen, sSsom hos Otfried; In erdn tlio —
mit themo finqar reiz, i jorden der — med fingret skref
han. Angelsachserne kallade ordtyperne stcif: och detta
uttryck finna vi pS det nyss anförda stallet hos Lucas,
serskildt gilladt i abboten Ælfrics sachsiska grammatica,
vidfogad Somners lexicon. I paragrafen om bokstiifverne
siiger han oförtydbart: Littéra is STAF on Enqlisc,
and is se laesta dael on hocum. Ordtyp heter pS en-
geska staf, och ar minsta delen i boken. I pluralis saga
de stafa. Hiiraf kallas grammatica stœferœfde, o. s. v.
Intet tvifvel ar, att ju det tyska Buchstab ar af
samma art och uppkomst, liksom det engelska ordet, af
ett beslagtadt, som betyder kapp. Svenskarne bibehSIIa
iinnu det ursprungliga staf i ordet stafva. NSgra híir-
leda detta ord af kapp, emedan da gamla skulle ha
skrifvit pS balkar och stafvar. Men dS skulle icke he-
namningen hafva blifvit tillagd enstaka bokstafver, utan
hellre St en hel skrift. Mera beníigne aro vi för den
gissning, att vSra förfiider hantydt pS de stafvar, af
hvilka grekernas och romarnes s. k. kapitfeibokstafver
(eller större alfabetet) niistan samtlige synas sammansatta.
Vi ha ISnat detta frSn Worm; ehuru han blott hanför
det till nordens runor, dá anmarkningen likval giiller
lika kraftigt otn grekers oeh romares hokstafver ur det
större alfabetet, som tillika var det ursprungliga *).
Om runskriftens upprinnelse
af
J. H. Bredsdorff.
(Orlgínalel utkom 1822 i líöpenliamn ocli medtlelns Iiar i
sammandrag. Det citeras cj af Geijer ocli saMan af de nyare,
6om i allmanltct följa den larde Finn Magnusen, hvars
fantasi doclí mer an en giuig förledt Iionont tiM de mest be-
satta irrfarder, t. ex. i frága om Runamo (se \Titt. Akad.
Ilandl. XVI. 308) och om ohclisken i Ruthwcll (se Fom-
nord. Ribl. II. 09).
Om runornas ursprung aro meningarne s§ delade,
att, under det nSgra pSst§, att de varit komna i bruk,
Detta föredrag hölls i Göttingska Yet. Societeten d. 4
Juli 1707. Ett föijande, hállet d. 10 Okt. s. á., iimna vi i
v.M sednare háfte införa. Murray var svcnsk och (inncs omtalad
i Riogr. Lexicon IX. 199.
(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette