(22) Blaðsíða 14
14
f. styre, e. helm; to helm, styra. Andre öfversätta ordet
med hjelmad och härleda det från hilma, betäcka. Jfr. hidlmr,
ni., hjelm, got. Mims, m., hihn, n. —
Al aer a, prisa, berömma; got. meijan, fe. maersian, fht.
marren, mht. maeren, nht. vermaeren.
Glapmdll, adj., Glap-, utaf glepia, hindra. Alall, ta-
lande. Jfr. mdl, n., tal, samtal (got. maptl) samt dermed
beslägtade ord i Cederströms H. M. s. 12. Glapmdll, = som
är utan omsorg i sitt tal. Enligt Reyksaviks uppl. af 1856,
antingen "en som talar ondt,’’ eller ’’en som är sparsam på
beröm.”
Glöggvingr (= gleggvingr), m., snål man; got. glagg-
vuha, glaggvaha, glaggvo, glaggvus, sorgfällig, aktsam, fn.
glöggr, skarpsinnig, betänksam, fe. gledv, glév, fs. glovo, fnht.
glau. "Örr niafar heitir mildin gr, skati - her i mot er
svå kallat: hnöggvingr, glöggvingr'.' (SE. I. 532.) —
Opinspiallr, adj., som talar öppet, fritt. Opin, öppen,
tydlig. Spialla, tala, berätta, förkunna, got. spillon, fe.
spellian, e. spell; hvaraf gufaspiall, guds ord, evangelium,
fht. gotspel, fe. godspell, e. gospell. Härmed får man ej för-
blanda spilla, förstöra, fht. spildan, fe. spilla, sv. spilla, för-
spilla.
Jöfurr, m., konung. Ordet betyder ursprungligen: vild-
svin, vildgalt, såsom de motsvarande fe. eofer, eafer, fht.
epar, t. eber, lat. aper. Ordet bör ej, såsom stundom händt,
förblandas med Jupiter (Säve YS. s. 15.) —
Ddfa, f., pl. — ir, gerning, synnerligast krigisk bedrift, tap-
perhet, got. deds, fht. dåt, fe claed, e. deed, t. that, sv. dåd.
Ett starkt got. verbum, didan, dad, et. cet., t. thun, e. do,
anses finnas qvar i de svaga verbernas praeteriti ändelser.
Pagmaelskr, adj., tyst, af pegia (pegi, pagfaa, {)agat),
tiga, got. thahan, fht. thagen, tliaken, mht. dagen, verdagen,
och maelskr, af mål, n. tal.
Piåfalygi, f., allmän lögn, en mycket stor osanning,
f., folk, got. thiuda, fht. thiot, fs. thiod, fe. theod, ffrs.
thiade. Af thiuda, fn, piod, kommer adj. piudisk, som an-
går folket, fe. theodisc, fht. diutisk, mht. diutseh, nht. deutsch,
e. dutcli, fn. thydskr, pl. thiodskar, sv. tysk. — lk-ygi, f. lögn,
osanning, af liuga, got. liugan, t. lägen, gotl. Ijaugä, e. lie.
Piöfa gifver det ord, till hvilket det lägges, en ökad bety-
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða 17
(26) Blaðsíða 18
(27) Blaðsíða 19
(28) Blaðsíða 20
(29) Blaðsíða 21
(30) Blaðsíða 22
(31) Blaðsíða 23
(32) Blaðsíða 24
(33) Blaðsíða 25
(34) Blaðsíða 26
(35) Blaðsíða 27
(36) Blaðsíða 28
(37) Blaðsíða 29
(38) Blaðsíða 30
(39) Blaðsíða 31
(40) Blaðsíða 32
(41) Saurblað
(42) Saurblað
(43) Band
(44) Band
(45) Kjölur
(46) Framsnið
(47) Kvarði
(48) Litaspjald
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða 17
(26) Blaðsíða 18
(27) Blaðsíða 19
(28) Blaðsíða 20
(29) Blaðsíða 21
(30) Blaðsíða 22
(31) Blaðsíða 23
(32) Blaðsíða 24
(33) Blaðsíða 25
(34) Blaðsíða 26
(35) Blaðsíða 27
(36) Blaðsíða 28
(37) Blaðsíða 29
(38) Blaðsíða 30
(39) Blaðsíða 31
(40) Blaðsíða 32
(41) Saurblað
(42) Saurblað
(43) Band
(44) Band
(45) Kjölur
(46) Framsnið
(47) Kvarði
(48) Litaspjald