(27) Blaðsíða 19
19
nians med b6lstr, hvarmed Egils hufvud skulle betecknas;
detta är älven Egilssons ocli Petersens åsigt, då derimot i
Reykjaviks uppl. ordet saramanställes med haengs.
Haengr, m., laxhane.
Mörk, t'., skog, jord. Jfr. got. marka, f., gräns, fe.
mearc, märc, o. s. v. Dief., som anser, att här förefinnes
en afledning af roten mar med suffix lc, ka, ställer i spetsen
för sin jämnförelse ord, som sakna detta suffix, såsom fe.
gemaere (maera, meare), e. mere, fn. maeri, landamaeri,
fe. landgemaere, sv. Jandamäre, o. s. v.
TJrottin, m., husbonde, konung. Med drotten öfver la-
xens mark, d. ä. sjökonung, menas här Erik Blod-öx, som
så kallas till följd af sina bedrifter till sjös.
Yggr, m., den fruktansvärde, var ett af Odens namn. —
Full, n., bägare, got. fulls, full, te. full, fs. ful. Yggs
full = Odens bägare = sång, poesi.
Yra, droppa, af ur.
Hlust, f., örats gång, örats inre del. Jfr. got, Jdiuth,
n., hörsel, fe. hlyst, ffrs. Mest, fn. Musta, lyssna, sv. lystra.
Munnr, m., mun, got. munths, m., munth, n., fmht.
munt, fe. mudh, e. mouth, ffrs. mutli, nfrs. moenne, alla m. —
Skottska: munds, kindben.
VII. Hamfagr, ndj., skön till utseendet. Hamr, m.,
klädning, rustning. Jfr. got. hamon, ikläda, fe. hama, sv.
hamn (vålnad).
Ilöhlr, m., innehafvare af egen mark, af halda (held,
h.élt, haldinn), innehafva. "IJölbar, |)at eru huendr, jieir er
gildir eru af aettum ok réttum fullum" (E.S. 1. 456).
Skdldfé, n., belöning för sång. Skald, n., poet, enligt
Cederström af okänd härkomst. Fé, n., fä, boskap, senare:
egendom, rikedom; got. faihu, flit. fhu, o. s. v. Med skaldfe
betecknar Egil här sitt hufvud.
Pyklcja ([yykki, \>otta, \yott), synas, tyckas, got. th.uk-
jan, t. dunken. Beslägtadt härmed är tänka, got. thagkjan,
fht. thenkan, nht. denken, e. think.
Skati, m., frikostig man, konung. (Skatnar voru \udr
menn kalla&ir, er fylgftu £>eim konungi, er Skati mildi var
kallaftr, af hans nafni er skati kallafr Ivverr er mildr er.
ES. 1. 528).
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða 17
(26) Blaðsíða 18
(27) Blaðsíða 19
(28) Blaðsíða 20
(29) Blaðsíða 21
(30) Blaðsíða 22
(31) Blaðsíða 23
(32) Blaðsíða 24
(33) Blaðsíða 25
(34) Blaðsíða 26
(35) Blaðsíða 27
(36) Blaðsíða 28
(37) Blaðsíða 29
(38) Blaðsíða 30
(39) Blaðsíða 31
(40) Blaðsíða 32
(41) Saurblað
(42) Saurblað
(43) Band
(44) Band
(45) Kjölur
(46) Framsnið
(47) Kvarði
(48) Litaspjald
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða 1
(10) Blaðsíða 2
(11) Blaðsíða 3
(12) Blaðsíða 4
(13) Blaðsíða 5
(14) Blaðsíða 6
(15) Blaðsíða 7
(16) Blaðsíða 8
(17) Blaðsíða 9
(18) Blaðsíða 10
(19) Blaðsíða 11
(20) Blaðsíða 12
(21) Blaðsíða 13
(22) Blaðsíða 14
(23) Blaðsíða 15
(24) Blaðsíða 16
(25) Blaðsíða 17
(26) Blaðsíða 18
(27) Blaðsíða 19
(28) Blaðsíða 20
(29) Blaðsíða 21
(30) Blaðsíða 22
(31) Blaðsíða 23
(32) Blaðsíða 24
(33) Blaðsíða 25
(34) Blaðsíða 26
(35) Blaðsíða 27
(36) Blaðsíða 28
(37) Blaðsíða 29
(38) Blaðsíða 30
(39) Blaðsíða 31
(40) Blaðsíða 32
(41) Saurblað
(42) Saurblað
(43) Band
(44) Band
(45) Kjölur
(46) Framsnið
(47) Kvarði
(48) Litaspjald