40 Yisshot vet. aldrig haft nagl'c* Bokståfver fdrr, iin de i 6:te Arhundradet borjade bruka Latinsk Skrift, som man finner af de Qvarlefvor, hvilka i K. Childeriks Graf iiro igenfunna. Jo. Eckhart de fteh. Franeiæ T. 1. pag. 39. sq. Oeh kan det derfore intet vara troligt, at Runor komrnit ifran Frankerne; så framt någon icke ville in- billa sig, at detta Folkslags Latinske Bokstiifver, sedan de hitkommit, på en ganska kort Tid så blifvit forvand- lade, at de vid Ansgarii Hitkomst icke rnera for de sam- me, utan for andre och Landets egna Skriftekn varit at anse. Man kan likvål intet neka, det ju en stor Likliet år imellan några Runor och deras motsvarande Bokståf- ver i Latinska Alphabetet; hvartill då det kommer i Atanka, att Runorna på våre Runstenar nåstan alltid stå imellan två långa Linier, hvoraf, om de Latinska Bok- ståfver på sådant Sått innom 2 jåmt åtskilda Strek blif- vit ristade, någre af dem nodvåndiat till en sådan Skap- nad, som en del Runor hafva måst åndras, så framt de til sina Ilufvuddrag skulle blifva kånbara; den Misstanka an mera okes, som en del Lårde haft, at Runor intet åro anriat, ån illa skrefne Romerska Bokståfver........ I Odens Tid voro Runstenar icke bruklige: och se- dermera nåtnnas de af ingen gammal Skribent, fdrr ån af Saxo, som inemot 150 Ar efter Ingvars Dbd, behagat af en lang Mansålder, den de uti hans Tid visserligen ågde, såsom Poet och Sagoskrifvaren, gora dem utur Viset gamle; fastån han tillika tydligen såger, at man så val vid deras forstå Upkomst, som i Skaldedikters Fbr- fårdigande, tagit Romerska Stenskrifter til Efterdome: i hvilket sit Omddme, hvad Skaldernes Qvåden betr ffar, han likvål ganska mycket felar. Om då Åstundan at efterapa de Romares Stenskrifter, efter detta Saxos Vitne, och fdrr ån Christendomen hitfordes, gifvit Run- stenarne Uprinnelse; så frågas, når åljest, våre Fiirfåder bryt sig så mycket om de Romares Seder at de dem efterfulgt eller så hdgagtat, at de dem velat emottaga? Skulle jag svara efter min Tanka; så blefve mit Svar, at hvarken de gamle Romares, eller det senare Roms Presterliga Regemente hår uti Landet varit, eller kunnat vara, oss så angenåmt, fdrr ån Gatholske Prester, tillika med Christendomen, om bågge Delar bibragt Forfåderne, amte en partisk Kundskap darom, en srnickramle Lyst-

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82