(14) Blaðsíða 14
14
SSdana öfverensstammelser synas ej kunna vara ett
slumpens verk. Vi böra sáledes antaga en serskildt
slagtskap emellan runorna och gothernas alfabet, som ar
annu narmare, an begges slagtskap med de klassiska.
Denna kunde ettdera besta deri, att runalfabetet komme
af det gothiska, elier tvartom, eller att de begge kom-
me ifrán en gemensam k'álla.
En gemensam kaila, frán hvilken begge alfabeterna
kunde hárledas, kánna vi icke, med mindre det skulle
vara det blandade grekiska och latinska alfabet,deri bland
annat just förekomma R för P och F för &*); men hár-
af förklaras ej ursprunget till de bokstafsfigurer, som
begge hafva gemensamt, utan att de likna de grekiska
och Jatinska.
Att den gothiska skriften skulle komma af runskrif-
ten ár ej sannolikt dels till följd af den grund, som gjorde
det osannolikare, att de grekiska och latinska bokstáfver-
ne komme af runorna, nemligen att öfvergángen fran \J
till r> fran 'J' till T o. s. v. ár vanskligare att för-
klara án den motsatta. Hártill kommer för öfrigt, att
gotherne hade lágligare án skandinaverne till att lára kánna
de classiska alfabeterna, frán hvilka dock begge de andra
alfabeterna först böra hárledas.
Vál ár den omstándighet tánkbar, att det gothiska
alfabetet till en del kommit af det grekiska och latinska,
men, för sá vidt som det öfverensstámmer med run-
alfabetet, af detta; men da máste man antaga, att Ul-
filas betjenat sig af trenne alfabeter till bildandet af sitt,
hvilket synes orimligt, dá tvá vál kunde vara tillráckliga.
Ganska osannolikt blifver det vid betraktandet deraf, att
vissa gothiska bokstáfvnr stá Iiksom midt emellan de
motsvarande grekiska och runska.
Det enda, som alltsa Sterstár, ár, att runskriften
bör hárledas fran den gothiska. Denna hypotos bar ock
vanskligheter, men hvilka det icke synes omöjligt att af-
lágsna.
Först kan man sága, att nágra af runbokstáfverna
sálunda afvika frán de motsvarande gothiska, att de sy-
nas ej látt kunna vara komna deraf, Detta gáller i
synnerhet om H* och Men om án dessa tre
*) Eschenburgs Handb. i klass, Litt. andra dclen.
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald