(9) Blaðsíða 9
9
riten och reissen, sSsom hos Otfried; In erdn tlio —
mit themo finqar reiz, i jorden der — med fingret skref
han. Angelsachserne kallade ordtyperne stcif: och detta
uttryck finna vi pS det nyss anförda stallet hos Lucas,
serskildt gilladt i abboten Ælfrics sachsiska grammatica,
vidfogad Somners lexicon. I paragrafen om bokstiifverne
siiger han oförtydbart: Littéra is STAF on Enqlisc,
and is se laesta dael on hocum. Ordtyp heter pS en-
geska staf, och ar minsta delen i boken. I pluralis saga
de stafa. Hiiraf kallas grammatica stœferœfde, o. s. v.
Intet tvifvel ar, att ju det tyska Buchstab ar af
samma art och uppkomst, liksom det engelska ordet, af
ett beslagtadt, som betyder kapp. Svenskarne bibehSIIa
iinnu det ursprungliga staf i ordet stafva. NSgra híir-
leda detta ord af kapp, emedan da gamla skulle ha
skrifvit pS balkar och stafvar. Men dS skulle icke he-
namningen hafva blifvit tillagd enstaka bokstafver, utan
hellre St en hel skrift. Mera beníigne aro vi för den
gissning, att vSra förfiider hantydt pS de stafvar, af
hvilka grekernas och romarnes s. k. kapitfeibokstafver
(eller större alfabetet) niistan samtlige synas sammansatta.
Vi ha ISnat detta frSn Worm; ehuru han blott hanför
det till nordens runor, dá anmarkningen likval giiller
lika kraftigt otn grekers oeh romares hokstafver ur det
större alfabetet, som tillika var det ursprungliga *).
Om runskriftens upprinnelse
af
J. H. Bredsdorff.
(Orlgínalel utkom 1822 i líöpenliamn ocli medtlelns Iiar i
sammandrag. Det citeras cj af Geijer ocli saMan af de nyare,
6om i allmanltct följa den larde Finn Magnusen, hvars
fantasi doclí mer an en giuig förledt Iionont tiM de mest be-
satta irrfarder, t. ex. i frága om Runamo (se \Titt. Akad.
Ilandl. XVI. 308) och om ohclisken i Ruthwcll (se Fom-
nord. Ribl. II. 09).
Om runornas ursprung aro meningarne s§ delade,
att, under det nSgra pSst§, att de varit komna i bruk,
Detta föredrag hölls i Göttingska Yet. Societeten d. 4
Juli 1707. Ett föijande, hállet d. 10 Okt. s. á., iimna vi i
v.M sednare háfte införa. Murray var svcnsk och (inncs omtalad
i Riogr. Lexicon IX. 199.
(1) Blaðsíða 1
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald
(2) Blaðsíða 2
(3) Blaðsíða 3
(4) Blaðsíða 4
(5) Blaðsíða 5
(6) Blaðsíða 6
(7) Blaðsíða 7
(8) Blaðsíða 8
(9) Blaðsíða 9
(10) Blaðsíða 10
(11) Blaðsíða 11
(12) Blaðsíða 12
(13) Blaðsíða 13
(14) Blaðsíða 14
(15) Blaðsíða 15
(16) Blaðsíða 16
(17) Blaðsíða 17
(18) Blaðsíða 18
(19) Blaðsíða 19
(20) Blaðsíða 20
(21) Blaðsíða 21
(22) Blaðsíða 22
(23) Blaðsíða 23
(24) Blaðsíða 24
(25) Blaðsíða 25
(26) Blaðsíða 26
(27) Blaðsíða 27
(28) Blaðsíða 28
(29) Blaðsíða 29
(30) Blaðsíða 30
(31) Blaðsíða 31
(32) Blaðsíða 32
(33) Blaðsíða 33
(34) Blaðsíða 34
(35) Blaðsíða 35
(36) Blaðsíða 36
(37) Blaðsíða 37
(38) Blaðsíða 38
(39) Blaðsíða 39
(40) Blaðsíða 40
(41) Blaðsíða 41
(42) Blaðsíða 42
(43) Blaðsíða 43
(44) Blaðsíða 44
(45) Blaðsíða 45
(46) Blaðsíða 46
(47) Blaðsíða 47
(48) Blaðsíða 48
(49) Blaðsíða 49
(50) Blaðsíða 50
(51) Saurblað
(52) Saurblað
(53) Band
(54) Band
(55) Kjölur
(56) Framsnið
(57) Kvarði
(58) Litaspjald