(77) Page 77
77
Nore och Angul i spetsen for daner, norskar och angler,
Amal i spetsen for amaliska * *) konungaåtten o. s. v. Detta
kan således icke med någon rimlighet anses for ett på-
fund af Joh. Magnus och galla såsom bevis for hans dik-
tér och sanningsldshet; en sådan derivations-metod var
antagen hos alla folk langt fore honom och han foljde i
detta afseende ingalunda några for honom individuella nyc-
ker, utan forefann sannolikt dessa harledningar i de kål-
lor, som han såger sig ha begagnat. Såsom sådana upp-
gifver han runristningar samt «en stor mångd gamla hand-
lingar, utaf trovårdige Upsala-CZerAer skrifne på flunsko **)
och på åtskilliga orter forstrodda, som jag till detta mitt
verk låmpat. Jag har ock foJjt Ericus Olai och Saxo, på
det att af många gamla och trovårdiga skribenters vittnes-
bord en sådan bistoria fdrfattas måtte, som består mera
med sanning ån med valtalighet.» Att Joh.-Magnus icke
utan kritik gått tillvåga, synes af hans yttranden i fore-
talet, t. ex. detta: «Mig år icke oveterligt, att det esom-
oftast hånder håfdatecknarne, att de vid gamla håndeisers
beskrifvande uti mångahanda fela. Ty gamla saker draga
undertiden skriftstållarne for deras morkhet skuli uti
tvifvelsmål, hvarforutan ock tidråkningen ej så lått kan
se ett upprepadt exempel af den sed, hvarigcnom niistan alla
folkslag fråmst bland sina minnen stålla en stamfader med fol-
l:ets eget nantn”, yttrar Geijer i Sv. R. Håfder sid. 106.
*) IliiUman, i sin fortjenstfulla inledning till nordens hist.
(jfr haft. 2 af detta bibliotek), tager alldeles fel, då ban har-
ifrån hårleder staden Amåls namn. A-mål betyder å-mynning,
u-mun (af mule = mun, en annu lefvande provincialism, t. ex.
5,slafsa mule” = byssas) och år alldeles likbetydande med Aros
(år-os = åns mynning), bvaraf flera orters namn uppkommit,
t. ex. (Jstra Aros “ Upsala; Vestra Aros — (Vest-aros) Ve-
sterås (som derfore åfven lange skrefs Vesterårs); Aras vid
Gullspångselfvens utlopp; Årsås vid JVorselfvens utlopp; Arbus
°. s. v.
**) Så øfversåtter Scbroderus originalets litleris Gothicis.
Heraf kan man se, huruvida det år presterna, som utrotat ru-
norna. (Jfr detta bibliothel; II. -51.) Som bekant ar, utfiirde
så val G. Trolle, som Job. Magnus sjelf och Brask ur landet
en mangd gamla handlinger; ur sådana, for oss fiirgångna och
nu okanda, hemtade Joh. Magnus sannolikt sina uppgifter. Att
dessa kallor kunde vara af blandadt inneliåll och ofta af mindre
varde, må erkånnas; men icke bor man derføre obetingadt beskylla
Job. M. att sjelf ba diktat hvad han anfører. Att i Upsala,
vid universitetet och vid erkebiskopsstolen, den tidens foruåmsta
svenska handlingar varit att tillgå, sdger sig sjelft.
(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82