iinder uppsöka minhesmarken efter dem, efter trogen forskning ieke alis fann nSgra spSr af runor. I)e hru- kade nemligen i all slags skrift romerska bokstafver, ehuru el'ter tidens bruk vanstallda. De mynt med tecken liknande runor, som tillaggas Vestgotherne, lia med mera skal af andra blifvit tillegnade Hispanerne, annu under romerskt viilde. Hvad skola vi sSIedes första med Fortunati ”runa”? Sjelfva innehSllet af sSngen visar det: tydligen ej nSgon bokstaf, utan nSgot barbariskt okandt tecken. Poeten förebrSr nemligen mildt sin Flavius, att han pá tlera bref ej gifvit nSgot svar, och betager honom pS samma gang all ursakt, sS viil af brist pS det svSrt Stkomliga pappe- ret, som af ovilja att skrifva latin. Han sager sig skola anse kiirt, om vannen afven anvande bokbark. Och om nSgot sadant förekomme, som han tvekade att saga pS latin (ty sS tolkar jag orden: /in tua Romuleum fasti- dit liuíjua susurrum), sS kunde han viil bruka ebreiska bokstiifver, eller achæmeneiska och persiska, eller heldre argoliskt eller grekiskt sprSk. Straxt harefter tillagger han : Rarbara fraxineis pingatur runa tabellis: Quodque papyrus agit, viijjula plana valet. Allra minst kan sSledes detta förstSs om frankiska bokstafvcr, hvilka, sSsom kanda af de íleste, alls icke kunnat tjena tilll förhemligande. Men skalden rader viinnen endast begagna hemliga tecken eller barbariska och frem- mande; och pS sSdana eller hierog'yrer har redan c'etta stalle blifvit tolkadt al' Brovverus, Fortunati icke förkast- lige commentator*), ehuru han npprigtigt tillstStt, att han haft svSrt att falta. hvad i allínanhet tnenades med runa, och hvad det pá detta stiille betydde. Jag har dröjt lange vid dessa verser, emedan runornas namn der första gángen förekommer; och jag tror mig med dem hafva tillfredsstallande bevisat — hvad jag redan förut sagt. om ordets ursprungliga betydelse — nemligen att det frSn början icke tillampades pS bokstafver. Och det kan man finna af germanska folkens 'áídsta skrifter. r) I>e(ta Jiar Geijer förbisett, da han i Sv. P>. ílafder sid. 156, 1-49, sbrifver, att ”i beniarkelsen af h o 1: s t a f fmna vi ordet runa först i 6 árhundradet, <lá en bishop i Franbribe omtalar rnnor sásoni en barbarisk shritt pá Irádtallor eller

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette