loading/hleð
(36) Blaðsíða 22 (36) Blaðsíða 22
22 22 Kap. Oiii Agne. Agne' het Dags son, som konung var efter honom, en maktig man och berömd, en valdig harman, med stora fardig- heter af alla slag. Det var en sommar, nar konung Agne for med sin har till Finnland, att han gick upp der och har- jade. Finnarne drogo samman mycket folk och redde sig till strids. Deras höfdinge ar namnd Froste. Vardt der en hard drabbning, och fick Agne seger; der föll Froste och mycket folk med honom. Konung Agne for med harsköld1 2 kring Finnland, lade det under sig och fick stormvcket harfáng. Han tog och förde med sig Skjalf3, Frostes dotter, och Loge, hennes broder. Men nar han seglade östan4, lade han till vid Stocksund5 och satte sina tjall söder á strandángen; der var dá skog. Konung Agne hade dá guldkedjan, hvilken Visbur hade egt. Konung Agne gick att ega Skjalf, och hon had honom göra arföl efter hennes fader. Han böd dá till sig 1) Isl. Agni, har trol. samma betydetse som Agnarr, d. S. en stor ja- gare, af agn, n., jagt och fiske, eg. agn, betc, lockmat. 2) Isl./ara herslcildi, fara fientligt, hkrjande fram. 3) Skjalf, den radda, eller af köld skalfvande, ocb sálcdes en verklig froslens dotter. — Detta namn har gifvit aniedning tiil ett det besynnerli- gaste misstag. I de fleste af vára historiska liiroböcker kallas hennes man Agne Skiafar-bonde, hvilket sista enstiimmigt öfversiittcs med: «den pá skepp rike.« Hvem som iir fader till misstaget och den löjiiga öfver- siittningen, ör obekant. Nágot ord slciaf eller skiafar finnes icke inom hela Nordiska spráket; kanske har man tiinkt pa siávar (gen. sg. af siár, sjö), kanske t. o. m. pá Lat. scapha, bát! Grunden till allt Sr likvál tro- ligen ett skriffel, eller att man öfverhoppat ett l. Denne konung kallas namnligen Agni Slcialfar-bondi uti Ættartala Haralds frá Oðni (ur Flatö- boken; se Snorra Edda [Uppsala], s. 366), och liltasá uti kungalángderna i Script. Rer. Svec. I. s. 2: Agne Schialfar boande, och s. 5, tab. II: Agne Skialfarbonde, pá det andra stállet öfversáttes det ocksá riktigt med: Agne SchiaIfæ maritus eller Skjalfs bonde, man. Man ser, huru hi- storieskrifvare stundom begagna kállorna! 4) Isl. austan, östan, d. a. frán öster; men austr, át öster. 5) Isl. Stokk-sund; detta namn anses af nyare forskare för att bero pá ett misstag af den sá fjárran skrifvande Sn. Sturleson, i det han hört eller lást Stok-sund, i st. för Stek-sund. Detta sund skulle sáledes icke legat vid det nuvarande Stockholm, ulan vid Stáket, som förbinder den sig upp át Sigtuna stráckande sjön Skarfven med Görfveln, en vik frán sjelfva Malaren, invid Tibble gástgifvaregárd. Se vidare három Det NorskeFolks Hist. af Mijnck (Ráttelserna vid slutet af 2 Bandet), som blifvit gjord upp- márksam pá denna sak af C. G. Stvffe.
(1) Band
(2) Band
(3) Saurblað
(4) Saurblað
(5) Blaðsíða [1]
(6) Blaðsíða [2]
(7) Blaðsíða [3]
(8) Blaðsíða [4]
(9) Blaðsíða I
(10) Blaðsíða II
(11) Blaðsíða III
(12) Blaðsíða IV
(13) Blaðsíða 1
(14) Blaðsíða 2
(15) Blaðsíða 3
(16) Blaðsíða 4
(17) Blaðsíða 5
(18) Blaðsíða 6
(19) Blaðsíða 7
(20) Blaðsíða 8
(21) Blaðsíða 9
(22) Blaðsíða 10
(23) Blaðsíða 11
(24) Blaðsíða 12
(25) Blaðsíða [1]
(26) Blaðsíða [2]
(27) Blaðsíða 13
(28) Blaðsíða 14
(29) Blaðsíða 15
(30) Blaðsíða 16
(31) Blaðsíða 17
(32) Blaðsíða 18
(33) Blaðsíða 19
(34) Blaðsíða 20
(35) Blaðsíða 21
(36) Blaðsíða 22
(37) Blaðsíða 23
(38) Blaðsíða 24
(39) Blaðsíða 25
(40) Blaðsíða 26
(41) Blaðsíða 27
(42) Blaðsíða 28
(43) Blaðsíða [1]
(44) Blaðsíða [2]
(45) Blaðsíða 29
(46) Blaðsíða 30
(47) Blaðsíða 31
(48) Blaðsíða 32
(49) Blaðsíða 33
(50) Blaðsíða 34
(51) Blaðsíða 35
(52) Blaðsíða 36
(53) Blaðsíða 37
(54) Blaðsíða 38
(55) Blaðsíða 39
(56) Blaðsíða 40
(57) Blaðsíða 41
(58) Blaðsíða 42
(59) Blaðsíða 43
(60) Blaðsíða 44
(61) Blaðsíða [1]
(62) Blaðsíða [2]
(63) Blaðsíða 45
(64) Blaðsíða 46
(65) Blaðsíða 47
(66) Blaðsíða 48
(67) Blaðsíða 49
(68) Blaðsíða 50
(69) Blaðsíða 51
(70) Blaðsíða 52
(71) Blaðsíða 53
(72) Blaðsíða 54
(73) Blaðsíða 55
(74) Blaðsíða 56
(75) Blaðsíða 57
(76) Blaðsíða 58
(77) Blaðsíða 59
(78) Blaðsíða 60
(79) Blaðsíða [1]
(80) Blaðsíða [2]
(81) Blaðsíða 61
(82) Blaðsíða 62
(83) Blaðsíða 63
(84) Blaðsíða 64
(85) Blaðsíða 65
(86) Blaðsíða 66
(87) Blaðsíða 67
(88) Blaðsíða 68
(89) Blaðsíða 69
(90) Blaðsíða 70
(91) Blaðsíða 71
(92) Blaðsíða 72
(93) Blaðsíða 73
(94) Blaðsíða 74
(95) Blaðsíða 75
(96) Blaðsíða 76
(97) Blaðsíða [1]
(98) Blaðsíða [2]
(99) Blaðsíða 77
(100) Blaðsíða 78
(101) Blaðsíða 79
(102) Blaðsíða 80
(103) Blaðsíða 81
(104) Blaðsíða 82
(105) Blaðsíða 83
(106) Blaðsíða 84
(107) Saurblað
(108) Saurblað
(109) Band
(110) Band
(111) Kjölur
(112) Framsnið
(113) Kvarði
(114) Litaspjald


Snorre Sturlesons Ynglinga-saga

Ár
1854
Tungumál
Sænska
Blaðsíður
110


Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þessa bók, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þessa bók: Snorre Sturlesons Ynglinga-saga
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760

Tengja á þessa síðu: (36) Blaðsíða 22
http://baekur.is/bok/d51b71a6-2fdd-47c1-8e2c-b7c5da519760/0/36

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Bækur.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.