16 invánarne i Hálogaland, landet norr om Trondhem, hvilket, en- ligt Petersen (Nord. Myth. s. 78), har namn efter Hálogi, den höge Loge, Fornjots son. Man kunde vara frestad att öfversatta Hálogaland med: norrskenets land. Iarl, m., fe. eorl, e. earl, fsv. járl, ar brutet af ett áldre irl, hvilket val lár förutsatta ett aldre ir-al och kanske ett an fornare ar-als; och man kunde dá, om det ej vore för olik- heten i qvantiteten, jamnföra det med fn. árr, m., sándebud (hvaraf sv. árende), ár, n., början, principium, och fht. ér, iror, erist (nht. ersí), prius, prior, primum. Einbani, den, som ensam dödar nágon, af einn ocfr bani (af bana, e. bane, döda), sv. bane, död, och baneman. I nysv. har bane mistat den senare betydelsen, i hvilken ordet dock förekommer hos Tegnér. Af samma stam ár got. bani, banja, fht. bana, mht. bane, och fn. ben, (g. pl. benja) sár, samt benja, sára. Orrosta, f., strid, af ett förstárkande or, ur, och rosta, f., strid. Jfr. sv. att rusta. Giöfull, gifmild, liksom giöf, f., gáfva, af gefa, gifva. Gengi, n., följe, af ganga, gánga. Œgir, fe. egor, eagor, egentl., sásom hár, förskrackaren, af œgja, got. ogjan, fe. egsian,, förskrácka, och detta áter af óga, afsky, got. ogan, frukta. Oger (hafvet) var en af Fornjots sö- ner; de, öfrige voro Logi (logen, elden) och Kári (káren, vin- den). Öger kallas ock Hlér, det wales. llyr, haf. Hans bo- ning ar Hlésey, Lessö,: Œgir Eydana, Ödaners förskráckare, har afseende pá de krig, som Hákan förde med Danskarne (se inl.). Arhiálmr, m., örnhjelm, detsamma, som aringreypir hiálmar i Atlaqviða 3 och 16, d. v. s. örnprydda hjelmar, eller hjelmar med örnfjádrar, enligt Miiller. Ari, m., got. ara, fht. aro, mnht ar, har ock en annan, mot det Svenska örn svarande, form, námnligen örn, fht. arn, fe. earn, e. erne. Det nht. adler deremot ár en sammandragning af fht. adelare, mht. adelar, d. á. ádel- örn. Hiálmr, m., hjelrn ar brutet af hilma, skydda, och heter pá got. hilms m., hilm, n., fmht. fe. helm. — I st. f. arhiálmi finnes en lásart árhiálmi, hvilket Munch och Unger (i Oldn. Læsebog) öfversátta med: kopparhjelm; men den motságelse, som dá uppkommer med sista raden i 4:de strofen, har förmátt mig att föredraga arhiálmi. En codex har gullhiálmi. IV. Hraubst = hraub sik, af hrióða (hrýð, hrauð, hroðinn) tömma, rödja, plundra, bortkasta. Herváðir, f. pl., hárkláder. Jfr. sv. vád.

(1) Band
(2) Band
(3) Blaðsíða [1]
(4) Blaðsíða [2]
(5) Blaðsíða 1
(6) Blaðsíða 2
(7) Blaðsíða 3
(8) Blaðsíða 4
(9) Blaðsíða 5
(10) Blaðsíða 6
(11) Blaðsíða 7
(12) Blaðsíða 8
(13) Blaðsíða 9
(14) Blaðsíða 10
(15) Blaðsíða 11
(16) Blaðsíða 12
(17) Blaðsíða 13
(18) Blaðsíða 14
(19) Blaðsíða 15
(20) Blaðsíða 16
(21) Blaðsíða 17
(22) Blaðsíða 18
(23) Blaðsíða 19
(24) Blaðsíða 20
(25) Blaðsíða 21
(26) Blaðsíða 22
(27) Blaðsíða 23
(28) Blaðsíða 24
(29) Blaðsíða 25
(30) Blaðsíða 26
(31) Band
(32) Band
(33) Kjölur
(34) Framsnið
(35) Kvarði
(36) Litaspjald