17 Urinda (hrind, hratt, hrundinn), med dat., slanga, stöta, kasta. Vísi eller visir, den framátvisande eller vagvisande, anfö- rare, konung; jfr. sv.vise = bi-drottning. Verðung, f., lifvakt, jfr. varing, af verja. Vig, n., got. vigans, fht. wig, wich, mht. wic, fe. vig, fsv. vigh, strid, kamp, annu i sv. envig, uppvigla, o. s. v.; vega (veg, vd, vágum, veginn) strida, got. veigan. Lióðmegir, ordagrannt = folksöner. Lióör eller lýör, m., folk, got. laaþs (i jugga-lauþs, ung man), frnht. liut, nht. leute, fe. leód, kommer af ett got. liudan, fht. arhliutan, fsx. liodan, fe. leódan, o. s. v., hvilket betyder: vaxa, förökas. Af detta lýðr, ej af att lyda, kommer lydbiskop. — Mögr, m., son, slag- tinge, got. magus, barn, fe. magu, mág. Femininum ar got. mavi, fn. mœr, mey, sv. mö; samt magaþs, fht, rnagad, meit, mht. maget, magt, meit, nht. magd, maid, madchen, fe. mágió, rná<S, rnágden, maiden, maöen, e. rnaid. Grimm lar (enligt Dief.) hárleda ordet af got. fht. fe. magan, fn. mega, sv. ýörrná, o. s. v. Gramr, adj., vred, uppretad, fmht. fe. gram, sv. gram (Tegnér), gramse(n). Gramr nyttjas derföre sásom subst. i be- tydelsen: hárkonung, konung, och plur. i den af en konungs kámpar (jfr. YS. k. 21), samt vredgade gudar. Ordet kommer af got. gramjan, vredgas, mht. grimmen, fe. grimman. En an- nan form ar grimr, sv. grym. V. SverÖ, n., svárd, fht. swert, uht. schivert, fe. sweord, e. sword. Siklingr, m., skaldenamn pá en konung; hárledes, fast ntan sannolikhet, af eddans Skáldskapurmál frán Sigarr, Halfdan den gamles nionde son. Vafaór eller Vöfubr, ett af Odens uamn, enligt Gylfaginn- ing; kommer af vafa, sváfva fram och tillhaka eller i oviss- het, vackla, hvilket troligen ár af samma stam, som vefa, vafva, för livilket Grimm (enl. Dief.) lágger till grund bemárkelsen: föra fram och tiilbaka. Munch och Unger hafva Váfaöar. Sem i vatn ofbrygöi, egentl.: som om man förde det i vatten. Bregöa (bregö, brá, brugöinn) göra en snabb rörelse, svanga till, af bragö, snabb rörelse, listigt páfund, knep, konst, bragd, och detta áter af ett (braga), Dalska brágá, sátta i snabb rö- relse, hvilket dock ej förekommer i Fornnorskan. Men guden Brage, Odens son, skaldekonstens gud, har deraf sitt namn. 2

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Page [1]
(4) Page [2]
(5) Page 1
(6) Page 2
(7) Page 3
(8) Page 4
(9) Page 5
(10) Page 6
(11) Page 7
(12) Page 8
(13) Page 9
(14) Page 10
(15) Page 11
(16) Page 12
(17) Page 13
(18) Page 14
(19) Page 15
(20) Page 16
(21) Page 17
(22) Page 18
(23) Page 19
(24) Page 20
(25) Page 21
(26) Page 22
(27) Page 23
(28) Page 24
(29) Page 25
(30) Page 26
(31) Rear Board
(32) Rear Board
(33) Spine
(34) Fore Edge
(35) Scale
(36) Color Palette