titan till Vender eller Sarinater, då andra Ster påståtR att under detta namn icke bor forstils en egentlig nation, utan krigarskaror, Imfvudsakligen af gothisk stam, hvil- ken sednare Ssigt l'att vederlagges af fdljande framståll- ning. Da Herulerna omarkligt forlora sig i historien, utan att inan har bestamda underråttclser om deras slut- liga ode, så oppnas genoin denna oinståndighet ett vidt fiilt for hypotheser; också hafia liera lårda i folk, sorn vid tiden lor Herulernns fdrsvinnande lir historien, eller annu sednare, upptriidt vid Donau eller Ostersjon, velat finna deras återupptrådande, ehuru med foråndrade namn. 1. De åhhta und'errålt'elserna om Herulerna. Tillforlitliga tinderråttelser erhallas forst i andra hålf- ten af tredje århundradet. Likval finnas tidigare antyd- ningar, som ej fa forbigås. Det år uppenbart, att Scirerna och P.ugierna, tvenne folk, hvilka i 1 seklet e. Chr. boddo tid Ostersjdn ej langt l'rån WeichsOlns utlopp, voro He- rulernas stamforvandter; de finnas i ståndig forening med dem. Jemvål sker ej sållari, att folksnamnen Sc'irer, Ru- gier; Heruler forblandas hos fdrfattarne. EhUru itlga- lunda bor antagas, att dessa treniie folk, bland hvilka Rug'erhå enligt gamla forfattares uppgifter blifvit råk- nade till Gotherna*), beteckna en och samma nation, så vorO de doek Utan tvifvel grannstammar, som stotlo i ganska fortrolig bordfing, så att en forvexling dem e- mellan lått kunde uppstå* De åldsta underråttelseriia om Scirerna gifver Pli- nius; om Rugierna talar forst Tacitus. Den fdrre gdr Hirrerna, som annnrs ingenstades lorekomma, till Scirer- nas grannar mo. från Weichselmynningen **); Tacitus *) Delta synes reiiiin af Tacitus, Oerman. e. 45. Med 1)esf amda ord sager det Procopjus de bello G I li. in. 2: KqctQr/og dl tji/ tis tv t(o Tot&ujv otqcctw ’Poyos ptv yivoS — ol dl Poyoi ovrot efh/os fzéj> tiet roTthzoVj ccvTovo/uoi Tt to nedeuov éftUov. **) Hist. Kat. IV. 27. IVec minor (quain Scamlinavia) est E| >ygia. Quidain hane lialiitari ad Vistulam usque fluvium a Sarmatis, Venedis, Sciris, llirris (radunt. Hardouin och Sclilozcr (Nord. Gesch. s. f IG) anse llirris for en felahtig tipprcpning af Scirris; Cluver (s. (594) anser begge fol ben for Æstyerne: Scirerne for Prcussarne octi II irreme for Lilian-

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Front Flyleaf
(4) Front Flyleaf
(5) Page [1]
(6) Page [2]
(7) Page [3]
(8) Page [4]
(9) Page 1
(10) Page 2
(11) Page 3
(12) Page 4
(13) Page 5
(14) Page 6
(15) Page 7
(16) Page 8
(17) Page 9
(18) Page 10
(19) Page 11
(20) Page 12
(21) Page 13
(22) Page 14
(23) Page 15
(24) Page 16
(25) Page 17
(26) Page 18
(27) Page 19
(28) Page 20
(29) Page 21
(30) Page 22
(31) Page 23
(32) Page 24
(33) Page 25
(34) Page 26
(35) Page 27
(36) Page 28
(37) Page 29
(38) Page 30
(39) Page 31
(40) Page 32
(41) Page 33
(42) Page 34
(43) Page 35
(44) Page 36
(45) Page 37
(46) Page 38
(47) Page 39
(48) Page 40
(49) Page 41
(50) Page 42
(51) Page 43
(52) Page 44
(53) Page 45
(54) Page 46
(55) Page 47
(56) Page 48
(57) Page 49
(58) Page 50
(59) Page 51
(60) Page 52
(61) Page 53
(62) Page 54
(63) Page 55
(64) Page 56
(65) Page 57
(66) Page 58
(67) Page 59
(68) Page 60
(69) Page 61
(70) Page 62
(71) Page 63
(72) Page 64
(73) Page 65
(74) Page 66
(75) Page 67
(76) Page 68
(77) Page 69
(78) Page 70
(79) Page 71
(80) Page 72
(81) Page 73
(82) Page 74
(83) Page 75
(84) Page 76
(85) Page 77
(86) Page 78
(87) Page 79
(88) Page 80
(89) Page 81
(90) Page 82