48 verensst'dmmande år den uppgift af Jornandes, att intet folk i afseende på liitt bevåpning och snabbliet kunde jern- foras med de krigiska Herulerna, oeh att der fure åfven hos alla den tidens folk (i 4:de seklet) Heruler såsom lattbe- våpnade befunnits i slagtordningarna. Den gothiske hafda- tecknarens otydliga språk *) gdr tvifvelaktigt, huruvida heruhska skaror tagit krigstjenst hos alla folk och såsom låttbevapnade stridt i slagtningarna, eller om man oi'ver- allt efterhårmat den heruJiska låtta bevåpningen och kal- lat de så bevåpnade for Heruler; men andra forfattares Underr'attelser, synnerligen Procopii, ådagalågga, att den forstå forklaringen år den rigtiga, Af samme Procopius erfar man afven, hvari egentli- gen den så hogt beromda Herulernas låtta hevåpning be- stått. Annu i mediet af 6:te seklet kåmpade de heruliska krigsskarorna i kejserlig tjenst efter folkets tjamla sed utan hjelm, pansar eller något skyddsvapen i striden; utom en kort grof lifrock, hvari de voro klådda, och ett på- bundet forklåde voro de obetåekta **); blott de fria eller fdrnåma hade fdretradesråtten att båra en skold; tjenarne eller de forpligtade erhollo sådana af sin herre efter aD lagdt prof på utmårkt tapperhet i striden och dermed formodligen åfven friheten. Såsom synnerlig utmårkelse pynes Konungen ha burit en hjelm (Paul. Warnefr. I. 20), Under det Heruler i dster upptråda på Svarta HaU vets kustlånder i forening med Gotherng såsom Romar- nes fiender och dels genom sin låtta bevåpning, dels ge^ nom sina stora, med lycka utforda sjotfig utmårka sig mot de ostliga romerska provinserna, infalla under Diocleti- ani regering, i sista qvartalet af 5:dje seklet, Heruler i Niebulir, som lios Hugo Giotius ej ar alldeles r/itt ofversatt, kan icke lianforas till Herulernas låtta bevåpning eller snabbliet, ti4) Jornand. de reb. Get, I. c, (Gens Enilqrnm) quanto ve- lox, eo amplius superbissima. IVulla siquirlein erat tune gens, quæ non lcveni arma tu ram jp acie sua ex ipsis elegerint. Sed quamvis velocitas eorum ab aliis sæpe beilanlibus non evaena- retur, Gothorum taiuen stabilitati subjaeuit et tarditati. Jfr c. SO. Ubi cernere erat . . . Ilgrulum levi armatura aeiem in- struere. **) Så kåmpade ofverliufvud forntysken till fot på Taciti tid: pedites ... nudi aut sagulo leves —- paucis loricæ; vix uqj gltprive cassis aut galca. German. c. 6,

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Front Flyleaf
(4) Front Flyleaf
(5) Page [1]
(6) Page [2]
(7) Page [3]
(8) Page [4]
(9) Page 1
(10) Page 2
(11) Page 3
(12) Page 4
(13) Page 5
(14) Page 6
(15) Page 7
(16) Page 8
(17) Page 9
(18) Page 10
(19) Page 11
(20) Page 12
(21) Page 13
(22) Page 14
(23) Page 15
(24) Page 16
(25) Page 17
(26) Page 18
(27) Page 19
(28) Page 20
(29) Page 21
(30) Page 22
(31) Page 23
(32) Page 24
(33) Page 25
(34) Page 26
(35) Page 27
(36) Page 28
(37) Page 29
(38) Page 30
(39) Page 31
(40) Page 32
(41) Page 33
(42) Page 34
(43) Page 35
(44) Page 36
(45) Page 37
(46) Page 38
(47) Page 39
(48) Page 40
(49) Page 41
(50) Page 42
(51) Page 43
(52) Page 44
(53) Page 45
(54) Page 46
(55) Page 47
(56) Page 48
(57) Page 49
(58) Page 50
(59) Page 51
(60) Page 52
(61) Page 53
(62) Page 54
(63) Page 55
(64) Page 56
(65) Page 57
(66) Page 58
(67) Page 59
(68) Page 60
(69) Page 61
(70) Page 62
(71) Page 63
(72) Page 64
(73) Page 65
(74) Page 66
(75) Page 67
(76) Page 68
(77) Page 69
(78) Page 70
(79) Page 71
(80) Page 72
(81) Page 73
(82) Page 74
(83) Page 75
(84) Page 76
(85) Page 77
(86) Page 78
(87) Page 79
(88) Page 80
(89) Page 81
(90) Page 82