3 Viler1. Desse hans bröder styrde riket, nar han var borta. Det var en g5ng, niir Oden var faren lángt hort och hade lange dröjt, att hans hemkomst tycktes Asarne2 vánlös. Dá togo hans hröder att skifta hans arf, men hans hustru Frigg gingo de báde att ega. Men litet senare kom Oden hem; tog han dá áter vid sin hustru. 4 Kap. Ofrid i«ot Vaner. Oden for med hár mot Vanerne, men de höllo sig man- neliga och várjde sitt land och hade ömsevis seger, hárjade hvarandres land och gjorde skade derá. Men nár bággedera leddes dervid, sá lade de sinsemellan förlikningsstámma, gjorde frid och gáfvo gislar. Vanerne gáfvo sine ypperste mán, Njörd3 den rike och hans son Frey4; men Asarne deremot den, der Hæner het, och sade honom vara mycket vál fallen till höfdinge. Han var en högvuxen man och den vánaste. Med honom sánde Asarne den, som Mimer5 het, en den vitt- raste man; men Vanerne gáfvo deremot den, som visast var i deras Oock, han het Qváser. Men nár Hæner kom i Vana- hern, dá vardt han genast gjord till höfdinge, och Mimer in- gaf honom alla rád. Men nár Hæner var stadd á ting eller stámmor, utan att Mimer var nár, och dá nágra vanskeliga mál kommo före, sá svarade han alltid ett och samma: Ráde andre! qvad han. Dá anade det Vanerne, att Asarne monde hafva svikit dem i mannaskiftet; de togo dá Mimer och hals- 1) Isl. Vilir, gen. Vilis, eller Vili, gen. Vila och Vilia (jf. 5 och 16 kap.), vilje eller den viljande. 2) Isl^ As, pl. asir, borde saledes rattast pa Sv. skrifvas Ás, Aser, iifvensom Asgárd, dct iir niimnligen af samma rot som Ss, Gotiska ans (?), Ss, bjátke, och urbetydelsen af Asar iir saledes trol. de höge, stödjande. Ordet ingar ofta i gamla namn, t. ex. Mcdelt. Lat. Ans-garius, Isl. As- geirr, A.-Sax. Os-gar (hvaraf Oscar), Asa-, guda-spjut. 3) Isl. Niörðr, g. Niarðar, d. Nirði, af okiind betydelse; borde kan- ske riittast skrifvas pá Sv. A’ard eller Njard, jf. Nárdinghundra hárad i Uppland, ocb fjard, Isl. fiirðr. 4) Isl. Freyr, m., oeh Freya, f. (se 4 kap.), betyda herre och fru; borde pá Sv. hafva formen Frö och Fröa eller Fröja, jf. riamnen Frö- vi, Frö-tuna, Frös-vi, Frös-lunda, Fröje-red, m. fl. 5) Isl, Mímir, betyder trol. den vise, miunesgode; jf. I.at. memor.

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Front Flyleaf
(4) Front Flyleaf
(5) Page [1]
(6) Page [2]
(7) Page [3]
(8) Page [4]
(9) Page I
(10) Page II
(11) Page III
(12) Page IV
(13) Page 1
(14) Page 2
(15) Page 3
(16) Page 4
(17) Page 5
(18) Page 6
(19) Page 7
(20) Page 8
(21) Page 9
(22) Page 10
(23) Page 11
(24) Page 12
(25) Page [1]
(26) Page [2]
(27) Page 13
(28) Page 14
(29) Page 15
(30) Page 16
(31) Page 17
(32) Page 18
(33) Page 19
(34) Page 20
(35) Page 21
(36) Page 22
(37) Page 23
(38) Page 24
(39) Page 25
(40) Page 26
(41) Page 27
(42) Page 28
(43) Page [1]
(44) Page [2]
(45) Page 29
(46) Page 30
(47) Page 31
(48) Page 32
(49) Page 33
(50) Page 34
(51) Page 35
(52) Page 36
(53) Page 37
(54) Page 38
(55) Page 39
(56) Page 40
(57) Page 41
(58) Page 42
(59) Page 43
(60) Page 44
(61) Page [1]
(62) Page [2]
(63) Page 45
(64) Page 46
(65) Page 47
(66) Page 48
(67) Page 49
(68) Page 50
(69) Page 51
(70) Page 52
(71) Page 53
(72) Page 54
(73) Page 55
(74) Page 56
(75) Page 57
(76) Page 58
(77) Page 59
(78) Page 60
(79) Page [1]
(80) Page [2]
(81) Page 61
(82) Page 62
(83) Page 63
(84) Page 64
(85) Page 65
(86) Page 66
(87) Page 67
(88) Page 68
(89) Page 69
(90) Page 70
(91) Page 71
(92) Page 72
(93) Page 73
(94) Page 74
(95) Page 75
(96) Page 76
(97) Page [1]
(98) Page [2]
(99) Page 77
(100) Page 78
(101) Page 79
(102) Page 80
(103) Page 81
(104) Page 82
(105) Page 83
(106) Page 84
(107) Rear Flyleaf
(108) Rear Flyleaf
(109) Rear Board
(110) Rear Board
(111) Spine
(112) Fore Edge
(113) Scale
(114) Color Palette