Odiits maha, på jordens skepp, modigt far i vållust: sent skola ref’vas hennes segel, som å tågverk hvila. Ur en sång om Kristus: Vid Urdarbrunnen sdder om bergsboningen skall han (kristus) sitta; sålunda har den miiktige konungen ofver Roms skaror befåstat sitt herra- viilde*). Vidare ar det bekant, att Sigurd Fostri, som åfven besokt Jerusalem, finnu i borjan af det 15:de år- hundradet forfattat en dikt Skidarima, hvari han fortal- jer , att han i somnen blil'vit af Thor lord till Valhall: han skulle har formiilas med Hilda Hogners dotter och briil- lopet var redan tillredt, men oforsigtigt vis signade han sig med korset, hvarigenom hela forsamlingen af Asarne eller gu- darne råkade i handgemang med hvarandra**). Hvad som så- ledes bånde i det IS.de århundradet, såsom detta exem- pel ovederlåggligt bevisar, hvarfore skulle icke detsamma kunnat hånda åfven i det ll:te 12:te och 15:de århun-; dradet? I sanning: hade Sigurds sång tidigare uppstått, så skulle den likasåvål intagit sin plats i den nordiska mytologien, som Thors resa till Jotunheim och dylika diktér. Dessutom framstålldes de gamle gudarne merån- dels i en komisk eller foraktlig dager; do omtalades så- som de skåndligaste, gemenaste bland gudar och gudin- nor, såsom ti ex. i Ogers gåstabud, i Graubarls sång och andra diktér. f)et år en forestållning, som alldeles icke bfverensstijmmer med tillståndet bland de nordiska folken, att det funnits upplysta personer, som hfijt sig ofver mångden och dess fordomar, och gjort de allmånna åsigterna till foremål for sitt gåckeri; en dylik forklaring vore blott mojlig der en missbildning finnes, sådan den val uppstår hos ett folk, som, ånda till ofvermått frås- sande i alla andliga och fysiska njutningar, losgor sig *) Kennungar forklarade af Thorlacius anliqq. boreales, sp. VII, p. 185. Enligt Skalda, g. 82, bafva gamla affalder oinskrifvit Kristi nanin med ”L'rds brunn.” **) Dnnna dikt har' hiskop Vidalin i Skalholt, som dog 1720, 1720, ofversalt på latin, men den har, såvidt jag vet, icke hlifvit tryclst. Finnus Johannaiis II, 2!)8.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100