58 pet om en hogste gud såsom ullfader står ined de nor- diska folkens hela ofriga religion, ja åfven med de andra mytiska dikterna i den skarpaste inotsågelse. Omisskån- nelig år den kristliga kållan i håntydningarne på treenig- heten, i låran om himmel och helvete, om de godas be- låning ach ondas stralT, om veridens undergång o. s. v. Det kristliga elementet år så ogonskenligt att åfven de nordiske lårde, ehuru intagne af det storsta nit for deras fosterlåndska sagohistoria, ieke misskånna det, ja till och med hånvisa på biblen såsom dess kålla*). Historien om veridens uppkomst ur Ymers kropp kan hal'Va hårflutit från mystiska och kabbalistiska ideer om mikrokos- mus: att rabbinernes åsigter och arbeten icke varit i nor- den obekanta, bevisa Mikkels från Odensee diktér om- kring midten af det 15:de århundradet, hvilken for sin beskrifning af paradiset åberopar sig på rabbinen Zacha- rias’ kornmentarier ofver Genesis**). 3. Derjemte har åfven den grekiskt-romerska mytologien blifvit begagnad; solens håstar, Nornorna, Valkyriorua eller krigsgudinnorna och isynnerhet gudarnes boningar; bergjåttarne, som hota att storma himmelen, o. s. v. åro derifrån lånade, dels omedelbart, dels genom anglosachsarnes formedling. Redan tidigare mårkte man, att desse, liksom Hollån- darne, utmårkte sig genom ett synnerligt nit for renheten i deras språk: de ofversatte alla latinska ord på sitt mo- dersmål; t. ex. præfectus scirman, proconsid hef-gerefa, augur vicca, sortilegus tanhlvtere, advocatus forspreca, gymnasium leorning hus, triclinium bur-thry-beddod, au- ditorium spræc hus, curia uthwitena spræc hus, mathe- maticus tungelvitega, tallosa andra exempel att fortiga, hvilka lofva våra nyaste purister månget valkommet fynd. De hafva åfven på detta vis ofversatt de mytiska namnen Væl-cijrge, slagtvåljerskan, Bellona, och vælcyiian, Parcerna, hel-hund, Cerberus, iieletnere, Styx; liele-sce- ath, Erebus, dætjrima, (dagrandning) Aurora, vyrd, fa- tum, middan-eard (islånd. mith-garthr) mediæ terræ***), *) 1'iIInIIs Joli. I. 22. Der finnes en lang rad exempel, afven ur otryckta stycken af Sæmunder Eddan. **) Dan. Itililiothek 2:a styeli. p. 304. IVyerup og Itali- liek till den danske Digtekunsts llisforie, lijobenli. 1000, I, 03. ***) nain Muleilirr illic, Æijuora celaiat, medias cingentia temas. ' O vid. 4

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100