40 ningar af saker o. s. v, blott uppfunnos for något poe- tiskt åndamål, for rimmet, alliterationen, ar tydligt : man finner det t. ex. af namnen på helfvetetsfloderna Slidur, ilridur, Vid, Svbl, G jol, Snlgir, Ylgir, Fion, Fiom- ballul och otaliga andra benåmningar. Synbarligen har etymologien ofta gifvit anledning till de storre dikterna, såsom t. ex. i beråttelsen om Ottur, hvilken Loki dodade under skepnad af en utter o. m. d. De fiesta namnen hafva derfore någon betydelse, eller personificera de nå- got begrepp; att Islåndarne ofverallt på fri hånd inflatade diktér, och gerna anbragte nya utsirningar, bevisar icke blott deras behandling af historien, utan åfven af sjelfva biblen; i Stjorn*) forekomma en mångd beråttelser, dem man forjåfves sdker hos Petrus Comestor, och som for deras tillvaro blott hafva att tacka den islåndska bearbe- tarens uppfinningsformåga. I ett annat gammalt norskt arbete**) framstålles historien om syndafallet; efter fram- stallningen af Guds tal, hvari denne forbjuder Adam att njuta af kunskapens trad, fortlar fdrfattaren: "till detta fordrag blefvo fyra systrar kallade, gudomlign flickor, bvilka skulle hora dessa stadgars faststållande, och vara vittnen till fordragets vilkor: en af dem hette Saltning (Sannendi) och den andra Fridsamhet (Fridsemi), den tredje Iliitlvisa (Rettvisa) och den fjerde Medlidaude (Miskum), och Gud sade så till dessa flickor: Eder be- faller jag sorja derfor, att Adam icke bryter de stadgar, som nu emellan oss gjorda aro; foljen honom och sor- jen for honom alltid, medan han dessa stycken håller, som nu sagda åro: och om han forgår sig, då skolen I sitta till doms ofver honom, med eder fader, emedan I åren sjelfva domarens dottrar.” ”På detta sått, som lif- ligt erinrar om många mytiska historier, fortgår berat- telsen vidare***)..... Se Forn-nordiskt Bibi, II. -4G. **) Kongs-Skugg-Sio, utgifvet af tlaldan Eincrsen , Soroe 1768, 4, p. 498. Mårkvårdigt ar att i denna, efter n 111 utseendc af en Norsk skrifna bok, icke finnas nagra poetiska stållen, såsom i de islåndska verbet). ***) Vi anse oss hår kunna utelemna en polemik mot nå- gra enskilda, t. ex. Schimmelmann, hvilken« ”dromerier åro groteska och sinaklosa7’ och ”kvila på enahanda grunder, som de nyares fantasier, hvilka konstruera den nordiska mytologien

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100