rtjer for Anglernes foretråde bland de ofriga afkomlingarne. ■— Efter Saxo ar Angul, som bekant ar, Dans broder, l.lmnbulus’ son, och den mytiske stamfadern for Ang- lerne. I medlersta Scblesvig erinra med sakerhet om den gamle hjelten och invånarne, utom namnet Angler, al'ven orterna Ingersbye, Urk. 1272?, Ingebiill, Engberg,' Eng- briick, Engholm, Engelsbye, Engelsbuli, Engelsholm. Inguio, Mans son, Tviscos sonson, på hvilken Grirnm hånvisat, galde icke blott fiir stamfader for vår slam, — orått berbinde sig åfven den svenska Ynglingaåtten att frfin honom hårstamma, — han var också lader till Nerthus; hvilken i norden motsvarades af den maskulina Niordhr* * **)). (eller också hennes gemal?). Hans åttlågg var Fro, den nordiske Freyr, men hvilken åter hette ingvio; vid hans sida stod Frua*‘). Efter Ing kallade - sig stammen: och dess hjeltar och konungar iåto helsa sig med orden fred Ingvina dominus Ingvina dominus In gvinorum d å. Ingævonwn hos Beovulf. Nerthus (icke Herta, som ej forekommer i någon håndskrift), jordens moder, dyrkades af dessa stammar gemensamt, enligt det hos Tacitus bekanta stållet, på en 6 i oceanen uti en lund, som inneslot en sjo. Efter den anordning af deras boningsplatser, som vi framlaggt, kan man hårvid all- déles icke tånka på Rugen; snarare på Femern eller Air sen, på hvilka man också redan gissat. On kan val icke ha Iva legat alltfor allågset från Anglerne, ty i hufvud- stammens granskap, såsom hos Semnonerne, var den gemensamma helgedomen. Men kan den val i alla fali aro till en del de nanin, på hvilka Tacitus, Germ. III., hån- tyder. Franco, Sahso, Aleman o. s. v. åro val stundom enkla enskilda namn, utan all sainmansåttning och utan mytisk bak- grund. *) Nerthus och Niordhr l’orhålla sig till en antagen Nera och den nordiska Neri, Norns fader, som ertha . erda till ero terra. Det gothiska themat år air, ar, aur med hårlednings- bokstafven cli i ertha, ard solum, urtha lutum ; Grirnm Gr. II. 02 o. 020. Runde tillåfventyrs något santrnanhang finnas med dut gothiska nas jan, gammalhogtyska nerjen nutrire eller ga- nisaii? jemf. Nordalbing. Stud. I. 57 Anni. Skulle icke Norn miljligen kunna vara alma, Nerthus nutrix? — Nuoring Schann. n, 275 a. 815. **) Gudaparct Nerthus’ och Inguios, Fruas och Fros, for- hållande till hvarandra, som båda åro i grunden ett, uttrycker fullkomligt rigtigt det beromda Logauska Epigrammet på Maj.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100