8 larde sina fångar Christendom; man forbisåg berattelser om dyrkan af kor i Skåne, vid hviikas fail hjeltemodet foll, af stora ormar i Bleking, bvilka måste besegras och brånnas o. d., hellre lyssnande på vingslaget af Odens korpar, ån på suset af dufvans flygt dfver Jordans vågor. Man visste, men ville ej mycket vidrora den samlingen, att den Odalbonde, som slog skoidslag på Upsala thing, då Lagmannen hotade drapa sin kung, såsom når man forr drånkte S kungar i en kalia, hadetrålar, som skotte arbetet hemma; att Yikingarne voro Barbaresk-staternes gelikar, som genom sitt sjdrdfveri tvingade Handlande stader att sluta Hanseforbund o. d. Ty allmånheten tror hellre på skalderne ån ransakar med håfdaforskarne. Så uppstod hvad Geijer kaliar ett skon- och sken- vå sende, som forvirrade begreppen, hvilka blott af klar sanning komma till reda. Det år val sannt, att ej reformationstiden lika hårdt bedomdes, som Katholicismen, men — den ofverholjdes också med diktens skimmer. Geijer ti 11 b ad Gustaf Eriksson, då han forst upptrådde uti Iduna. Inga Martyrologier till Sanct Erik voro fullare af devotion i medeltiden, ån Geijers sång till K. Gustaf, Sjelfva tonen var en psalms; DS jag dig, Fader, tSitker En lielig vtirdnad sig i brdstet s anker 5 dag ville lili dig fara , Och evig tro och karlel« dig forklara; Ty jag dig horer liil m. 111. Genom historiska studier mås te ju Geijer affalla från dessa fdrvillelser. Sken- och skdn-skimret qvarstod, så lange han fortfor att hufvudsakligen ransaka i de tusen utlåndska skrifterne, rbrande våra fader, forrån de inkommit i vår Nord; men skimret foll når han borjade att i stållet ransaka och lyssna på dem, som ran- sakade i detta Nordens stora mellan hafven utrullade permbref, der grafvar och andra minnesmårken åro villo- runor, till hvilka forskaren bland urkunder skall veta att såtta stafven......... Om Olof Skotkonungs dop. (I Udskriften Frcy iiifiiides f«r någrn år seilan det våscndtli- gaste af denna nppsats, hvilken nu, ytterligare Bf\eisedd, kår forekommer i mcra sammantrångd framstållning).

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100